Anders Sparring från ett sommarhus på Gotland. Avd. vemodigt understatement.
Bengt O:s flanörstext från Lübeck. Skrivet med den bildning bara han har.
Annas text från Porto; fina observationer, på väg till jobbet.
Karins text om vandringen mot Santiago de Compostela; blandar grusvägar och växter med gregoriansk sång och geografisk förvirring.
 |
Och så ett helt annat lästips: Omvägar till Santiago, av den holländske författaren Cees Nooteboom. Med situationshumor och introverta betraktelser, ironi och melankoli, berättar han om en slingrig resa genom Spanien från Aragonien till Katalonien till Kastilien, till Galicien och - Santiago de Compostela. På vägen får man Spaniens historia i ett nötskal.
Senkommet PS: Ralles Östersjö ej att förglömma.
Tack! För uppmärksamheten och för uppmärksammandet på andra intressanta texter.
SvaraRaderaNooteboom har jag verkligen lust att läsa. Jag bodde sammanlagt ett och ett halvt år i Nederländerna under 1990-talet och har ett antal nederländska författare olästa, av vilka Nooteboom står i första rummet och den här allra främst. Det är det där med språket. Nederländskan blev jag aldrig tillräckligt hemma med för att trivas med att läsa skönlitteratur, fast jag älskar språkets likhet och olikhet med svenskan. Och vi har visst en portugisisk översättning av just den boken i hyllan. Men fast det är språket jag talar mest i det här skedet av mitt liv känner jag faktiskt inte heller hemma med att läsa skönlitteratur på det.
Jag får banne mig skaffa mig en svensk översättning av boken.
(Nu svamlar jag i andras kommentarfält igen...)
Nej da, lite svammel goes with the temperature.
SvaraRaderaSvenska översättningen är mycket bra.
Hugo Claus är en annan av nederländarna, som jag nyss bekantat mig med i "Ofullbordad förfluten tid". Lakonisk är bara förnamnet. Nooteboom är en varmare författare.
Lyllo du som bott i Holland, jag vill bara dit och se konst och frihetligheter pågå ; )
Här ljuvligt väder så kvällssimning är legio. Men det lär väl vara samma hos er.
Nederländerna var en fin upplevelse. En tid i livet som aldrig kan upprepas, förstås, men jag känner mig lycklig när jag får trampa de gatorna igen. I långa loppet skulle jag inte stå ut med att bo i ett land med så många människor på så liten yta, men man måste säga att de är bra på att hantera också den utmaningen, nederländarna. Jag trivs bäst i Utrecht och Maastricht, och så den lilla hålan där jag bodde. Amsterdam är för mycket Rijksmuseum och Red Light District och coffeeshops och turister.
SvaraRaderaSka beställa Nootebooms bok. Torde väl finnas antikvariskt.
Har just lyssnat färdigt på Inga Landgrés sommarprogram. Och jag har tänkt på dig, på att du skulle kunna ha valt denna vackra musik och de grekiska iakttagelserna. Besläktad själ?
SvaraRaderaTror bestämt jag missat alla sommarprogram i år. Olikt mig. Men jag tror Inga L och jag också är olika.
RaderaJag tänkte mig till Den Haag, lite för Rembrandts och Vermeers skull. Varit där?
I Den Haag har jag bara varit på svenska ambassaden för att få ett provisoriskt pass efter att ha blivit ficktjuvad när jag bytte tåg på väg från flygplatsen...
RaderaJag tänker att ni nog är olika. Men jag hade tyckt om ditt sommarprogram också. Inga Landgrés var ett som jag skulle vilja gick på natten om jag vaknade och var olycklig. Det var både vackert och vänligt och lite lagom ledsamt.
Tack för en vänlig tanke. Men jag får väl säga som Nina Lekander: Det är då fan att man inte får sommarprata när vilka xxxxx-er som helst får. Med vissa oförgömliga undantag, typ Bodil Malmsten, Johan Rabeus, Laleh, Michael Nyqvist, och väld. många andra.
RaderaFör att inga missförstånd ska uppstå: jag hade gärna hört Inga Landgre, och Jan Eliasson t.ex
Radera