torsdag 13 februari 2014

Jag bara bjuder asså...

...men det är andra som gör storverket, med Dag Wiréns stråkkvartett nr 2, ännu en av trehundratusen anledningar att söka sig allt längre in i musiken och i allt vidare cirklar. Varsågoda! Länk här.

Och mer om Dag Wirén finns att läsa här. Och tänk - som av en händelse var en av min pappas filmer kompade av Wiréns musik; En lektion i kärlek>>>>.

6 kommentarer:

  1. Hm, så unga och söta dom var! Får man säga så om din pappa?
    Eva D minns jag också från hennes tid i min hemstad Söderhamn. Hennes man var överste vid flygflottiljen där ett par år - numera nedlagd sen länge, flottiljen alltså.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just det. Pappa var uppe och flög med Eva Dahlbecks man en gång, på kul. Han gjorde looping the loops flera gånger om, minns inte om min far tyckte just DET var så kul. Tror inte det. Han hade höjdskräck, precis som jag. Och jag har nätt och jämnt övervunnit den - i fjällen, men inte på flyget.

      Radera
  2. Redan som barn tyckte jag att din far var en av dom snyggaste svenska skådespelarna. Senare upptäckte jag också vilken underbar skådespelare han var.
    Tänkte du inte ge ut en bok om honom?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, han var definitivt en av de snyggaste. Och bästa. Kul att du tycker det.

      Ja du, den där boken ligger nog trea på att-göra-listan. Numera har jag mera nån sorts Carol Oatesk släktskröna i åtanke. Av betydligt svartare slag än boken om min pappa skulle vara.

      Han var så helt okej så att alla nedsättande epitet om män - som förekommer ymnigt i debatten - faller av mig. Inte den sortens feminism, tack!

      Radera
  3. Läser rollistan till "En lektion i kärlek" och det svindlar för ögonen. Var hittar man ett sådant gäng idag? Och Eva Dahlbeck! "Pansarskeppet Kvinnligheten".

    Dag Wiren var för övrigt en av de kompositörer som lotsade mig in i den seriösa musiken. Det fanns en "grammofonskiva" ("LP"?) med Wiren på den ena sidan och Lars Erik Larsson på den andra - något av en storsäljare på den tiden. Tyvärr minns jag inte vilka stycken som spelades. Av Larsson var det en "Pastoralsvit" tycker jag mig minnas.

    SvaraRadera
  4. Eva Dahlbeck, gone, gone. Hon var fin och alla tiders bästa komedienn. Jag tror Sommarnattens leende tar priset på alla nivåer.

    Harriet A var ju också med i En lektion i kärlek och spelade Pa´s dotter. Tycket de gjorde det fint. Hon var överhuvudtaget en av hans bästa och mest trofasta vänner inom filmen. Still going strong!

    Dag Wirén bara snubblade jag in på häromdagen. Har säkert hört det tidigare utan att ta reda på vad och vem. Det här var alltså stråkkvartett nr 2, om du behagar. Tänkte att han nog hörde till ungefär samma generation som Atterberg, och det gjorde han ju nätt och jämnt, men de satt ungefär samtidigt i de nybildade STIM.

    Pastoralsviten har väl blivit lite sönderspelad tycker jag. I radio.
    Men Dag Wirén hade ju något annat.coolare inslag, rätt fritt från resterna av det romantiska.

    SvaraRadera