Därför att man aldrig varit och aldrig tänkt sig att vara på Facebook.
Kan det vara något att följa? För ett privatliv.
Utan soc.med-revolution?
Face-book är skrämmande som en jättestor bläckfisk.
Att inte kunna hindra sina barn från att exhibera sina liv där
är dock ett större samhällsproblem än själva Facebook.
Allt som finns måste man inte använda. Varken T-sprit eller thinner eller heroin
eller porr eller andras skandaler eller webcam. Eller Face-book. Eller näthat.
Vi kommer att få en Face-book-avvänjnings-generation.
men är inte hela internet som en jättestor bläckfisk? Varför är just facebook värre än allt annat barn kan göra på nätet – de kan spela interaktiva spel, instagramma, chatta med vem som helst var som helst eller till och med ... starta en blogg ;-)
SvaraRaderaJo, fast bloggen kräver ju ändå en viss kreativitet från barn och andra.
SvaraRaderaJag tycker nog att det mesta av det andra du nämner är del av bläckfisken, ja. Utom då intelligens-stimulerande spel.
Men i drain-your-energy-til-you´re-a-zombie-industrin finns bara alltför mkt att välja på.
Jag tror att just de saker du räknar upp, Gabrielle, är orsaken till att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga.
SvaraRaderaDeras hjärnor verkar aldrig få vila då de ständigt är uppkopplade mot något.
Ja, Malou.
SvaraRaderaMen varför? Som när Holberg frågar "varför super Jeppe"? Visst tekniken är förförisk, men när det går så långt att unga flickor, eller pojkar, utsätter sig för det hungriga ylet i en vargflock?
Jag tänker ibland på hur lugnt allt var innan internet fanns. Man var hemma i sin lägenhet och kanske inte alltid hade så kul men det där ständiga bruset, kollandet av mejlen, diskuterandet med mer eller mindre okända människor på olika forum, grubblandet på vad man ska skriva eller inte skriva eller har skrivit på facebook ... det fanns ju inte. Jag tror att föräldrar är lika uppkopplade som sina barn och då blir det ju svårt att visa på alternativ. På samma sätt som att föräldrar gärna tar sig några glas i glada vänners lag och därför inte kan säga till barnen att alkohol är dåligt.
SvaraRaderaSant!
SvaraRaderaVi får föregå med gott exempel; hemma, och inför oss själva ; )
Jag, som kom växte upp samtidigt som internet med en smygande intensitet började bli en del av det mänskliga varat, har lite svårt att förhålla mig till såna här tankegångar. För dels tycker jag facebook är väldigt... ja - blasé? Det är liksom bara ett smidigt sätt att hålla kontakt med många människor, knappast något mer. Men jag förstår att det för yngre människor, barn, har en annan betydelse idag. När jag var tolv och precis hade fått internet fanns det små communitites där människor som på något vis sökte sig ifrån det yttre livet kom och samlades på en interaktiv plats, detta utvecklades dock snabbt mer och mer i den kommersiella andan men behöll ändå länge en känsla av Något Annat än Det Andra ("Verkliga livet"). Idag är allting så sammanblandat, fiktion/verklighet, yttre/inre och den där jävla pressen på att var Normal och vara Vacker Konsument verkar genomsyra allt. Det är sorgligt och konstigt. Internet var en gång en utpost för ett potentiellt annorlunda och KAN mycket väl vara det än idag, men eftersom riktningen går: stort -> störst istället för många -> fler verkar det som att internet tenderar att bli ett utökat fängelse istället för en fristad, för de unga (utsatta, barn är väl alltid utsatta). Ursäkta för dessa eventuellt osammanhängande, vindränkta tankar, men det är ett intressant och viktigt ämne, för sociala medier etc etc är inget man kan avfärda med en handvändning utan något som kräver eftertanke och diskussion framför allt när man har med unga användare av THE INTERNETZ att göra :)
SvaraRaderaJag inser att jag ibland kan låta lite som vår tids svar på Sven Stolpe ; )
SvaraRaderaMen - seriöst - visst kan man, om man är smart, använda facebook och annat med urskiljning. Men riktigt unga kan ju ofta inte det. De blir alltför lätt byte för kollektiva choser, dissningar, mobbningar. DET är en utsatthet som jag inte önskar nån unge. Att twitter och facebook haft helt andra betydelser för vissa grupper av människor och deras väsentliga intressen är liksom inte det min kritik gäller - utan just bara utfläkningen, utsattheten, samt illusionen att 103 kompisar på Facebook är verkliga vänner.
Det behövs föräldrar helt enkelt, samt vissa juridiska gränser för vad fan man får göra/säga/skända.
JAG vet ju precis vilka bloggar jag ska hålla mig ifrån, men en elvaåring kan inte sätta de gränserna så lätt.
De unga är också de som allra lättast åker dit på pedofiler på nätet; som jag skrivit om bland annat i den här artikeln i AB: http://mobil.aftonbladet.se/debatt/article10458033.ab
http://www.aftonbladet.se/debatt/article10458033.ab
SvaraRaderavar en bättre adress till samma artikel.
Och för de som bryr sig om att mångmiljonföretaget Facebook betalar en ynka liten skatt i Sverige finns den här länken: http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/natjattens-skattenota-i-sverige-770-000-kronor
SvaraRaderaSamt länkar jag också till en som vanligt intelligent diskussion på Copyriot: http://copyriot.se/2013/01/08/nagra-genomtankta-skal-till-att-lamna-facebook/
Är med i facebook efter enträgna försök; först avslutade jag men fick "vittring" och öppnade på nytt. Har inte haft mycket till glädje av det, snarare tvärtom. Personliga kriser,påhopp, irritation, frustration, besvikelser...och så alla "vänner" som pluppar upp som man hade lagt bakom sig.
SvaraRaderaHåll dig borta från bläckfisken så länge du kan. Den är numera skattefuskare också, i Sverige. Betalar bara 500 000 i skatt på en inkomst med över hundratals miljoner.
Ja du, Peter, såg just det. Men tydligen finns det andra, låt oss säga avlägset boende släkter, eller gamla vängrupper, som helt enkelt tycker det är praktiskt med FB. Och just det är ju inget att moralisera över.
SvaraRadera