Nej, hör ni, bloggläsare. Det där med listan över året kändes plötsligt inte alls som min grej. Jag gjorde det ungefär som när man löser korsord. Men det mesta visste ni läsare redan. Och själv upptäckte jag att jag egentligen inte gillar att vika samman det föregående året som en serviett där bara x antal vikningar är möjliga. Så att. Nej. Jag nöjer mig med en lånad vers.
Erich Kästners: Zum neuen Jahr.
”Wird´s besser? Wird´s schlimmer?”
fragt man alljährlich.
Seien wir ehrlich:
Leben ist immer
lebensgefährlich.
En liten dikt som Ivo Holmqvist bidragit med på Torsten Kälvemarks blogg.
Och så vill jag tipsa om Sissela Kyles småroliga, bitvis rörande, Vinterprogram: Här. Om nyårshelger med mera.
Förstår att du tog bort listan. Versen är bättre. T.o.m. jag som inte är nån fena på tyska förstår den.
SvaraRaderaAllt gott!
Önskar oss lite mer sol nån dag.
Bra. Sol kommer i morgon. Bestämmer vi nu ....
SvaraRaderaTack för versen! Den vidarebefordrade jag till en lämplig mottagare.
SvaraRaderaJatack för sol, nu när ekorrhjulet drar igång igen.
Hej North of...Fredag - är nog bästa chansen!
SvaraRaderanu missade jag listan och blev så klart nyfiken ... Berätta lite? En vikt servett låter inte så tokigt. Ett Attans Gott Nytt Fint og Dejligt År önskar jag dig!
SvaraRaderaAlla inlägg man tar bort ligger kvar i google reader.
RaderaVarför vet jag inte.
God fortsättning!
Ja, nej - Helena. Jag kände att det var främmande för mig. Halvt för privat, halvt för lättsamt. Så att - men ett dejligt år, däremot, det tar jag, och återgäldar förstås. Kram! (Ps: Du kan se samma lista hos Annannan, "Världen sedd inifrån".
SvaraRaderaMalou, vad då ligger kvar? Förklara är du snäll. Inte för att det spelar så stor roll, men det vill man ju veta. Tro att jag högst raderat två tidigare inlägg på sex år.
FRid och Fröjd på det nya året.
Ett
Men HUR? Förklara?
SvaraRaderaÅtkomligt för allmänheten eller bara för riktiga trixare?
Hur som - jag har aldrig skrivit ngt jag skäms för; bara en del jag tyckte var onödigt...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaPS Har heller inte publicert något jag skäms för.. ibland, vid närmare eftertanke, tyckt att det var för personligt bara.
SvaraRaderaJust det!
SvaraRaderaRetligt, detta, att saker och ting inte försvinner, undrar också varför ... Och har också problem med gränsen mellan personligt och allmänt och privat hela tiden när det gäller bloggande. Det är jättekul när andra är personliga, jag älskar det och tycker väldigt sällan att någon går över gränsen, men själv känner jag att jag helst bara vill skriva om litteratur och sådant. Av någon anledning.
SvaraRaderaNu vill du det, ja. Men du har ju skrivit om "arg" och om den underbara kulturlokalen, och om kärnkraft och feminism och annat politiskt. Assange?
SvaraRaderaJag tycker det är prima om du vill skriva om litteratur, gör det. Profilering kallas det ; )
Och: Jag gillar också när andra blir personliga, men det finns olika sätt att vara det på. En djupare privat kärna finns, som helst inte ska susa runt i offentligheten - så känns det för mig i alla fall.
För resten - vi hörs på telefon, det blir mer levande.
Jä, det gör vi :-) Och, men, alltså, arggrejer, politik och BOFH är helt okej, sådant skriver jag gärna om även i fortsättningen.
SvaraRaderaBra. Omväxling förnöjer. Och man vill ju inte bara veta vad folk tänker, och vad de helst av allt vill klampa fram över, man vill ibland höra något om deras mer sensibla erfarenheter.
SvaraRadera