Det fanns utsikter att
läderpriset skulle gå upp
Det skulle gå om både
guld och silver
Därför åtgärdade vi
ingenting av det
Som skulle åtgärdas och
vidarebefordras
I de långa bullorna om
varför vi var
Bäst på att sköta både
piska och morot
Samt de besynnerliga undervisningslokalerna
2
Vi blev haffade vid kajen
just där
Livet lägger ut en vacklande
spång
Mot den lilla holmen av
grönska och torn
Deras enda fråga var; röker
ni på? Nej.
Sittande bakom sirenerna
såg
Vi att syrenerna just
slagit ut.
Väntande, med papper som
inte höll
Tog vi det som du gav oss.
Allah.
3
Det kostade mer och vi offrade
mer
Vi talade om att gå på
teatern
Först äta sojabönor och stoppa
strumpor
Senare kom en varningssignal
om att
Allt stod rätt till. Allt
stod rätt till.
Då visste vi vad klockan
var slagen.
Samma dag som farmor bröts ner.
Elva barn dog under robotplanet
4
Under broarna och över
broarna
Fåglar, cirklande som
våra själar
Kallas det så? Det säkra
inre ljuset.
Nu vet jag. Nu vet jag. Och
alltid.
Men man glömmer. Själen
är dyr.
En hel vecka såg jag dig
bara som en gud
Bostadsrätten kostade för
mycket
De som vätte mot öknen
var för små
5
En man kom gående, sedan
en kvinna
Och en man till, ännu en
kvinna
Så vackert uträknat;
detta med Adam och Eva
Och alla ormar som vill
bita deras hälar
Fången rävarna åt oss, de
små
Rävarna, vingårdarnas
förstörare
Och dessa listiga varelser
har jag mött
De tar alltid mer än de
ger
6
Utanför skeppet, en hamn,
utanför
Hamnen en liten flicka,
utanför flickan
En väntande kamel,
utanför kamelen,
En surrande fluga,
utanför flugan
Ett oformligt stycke rinnande
kött
Vi går ombord på skeppet,
sitter
Bakåtlutade i
däckstolarna
Händerna kniper blad mot
vinden
Läser New York Times.
Mångtydiga bilder... Bra dikt. Jag associerar till Dylan.
SvaraRaderaAh, you said it. Bättre mottagande kan man väl inte få så här i slutet av november
SvaraRaderaDylanish!
Men: Jag har inga förebilder, är lyckligt fri från favoriter, mer än de som ligger i det sk undermedvetna.
Strålande!
SvaraRaderaDu gläder mig, Bengt.
SvaraRaderaDet du har skrivit här kan det definieras som prosadikt? Förresten vad är skillnaden mellan dikt och prosadikt? Båda är väl imaginära? Under alla omständigheter gillar jag dikten, speciellt raderna " först äta sojabönor och stoppa strumpor, senare kom en varningssignal om att allt stod rätt till ..." Mer groteskt kan det knappast bli. Det saaes i forkraenkelighed.
SvaraRaderaJag skriver ju gärna prosaisk dikt. Och blir själv rätt förtjust om det uppstår en humor mellan det torra och det absurda, mellan vanligt och värst.
SvaraRaderaTack för inlevelsen.