Ja, alltså - musiksäsongen fick en flygande start: En stor akademisk kör och orkester från Wageningen i Holland landade i närmaste kyrkan. Man tror knappt det är sant - allt man får vara med om nästan gratis en regnig söndag.
Debussy; melodiöst, aningen salongselegant, men med allvarets plötsliga friktioner. (Stor fråga: Kan man vara salongsig med allvar? Ja, om man är Oscar Wilde. Eller Debussy då. Jag har ett svagt minne långt bort i min hjärna att även jag någon gång kunnat det).
Fabulös ung Saxofonist; Jules van de Loo. Svettig och röd, men ändå cool som en flygande ängel med aningens otympligt instrument. Rhapsodie pour saxophone, spelad med en mjukhet som jag aldrig tidigare hört på saxofon...
Sedan: Tjajkovskij första symfoni: Mäktiga klanger, sensibla skiftningar mellan pianissimots surr bland fiolerna, och överraskande inslag av blås, cymbaler, pukor, samt basar som durrar jazzigt. Det svänger, det är dramatiskt, och lite ryskt sagoaktigt som en resa med Djed Maroz (Farfar Frost). Men sen kommer då det där egendomliga artonhundratalsaktiga sättet att avsluta: En utdragen final med bam bam och bom bom och en pompa som verkar tagen ur luften. För vad handlar de där magnifika sluten om - annat än att göra intryck på en delvis halvsovande borgerlig publik? Ja, jag vet inte. Men det är intressant när konsten vacklar mellan uttryck för en inre verklighet och den där yttre anspänningen; att göra intryck. Det finns fler än Tjajkovskij som kämpar där, som vi vet.
Hur som - en helt lycklig start på en höst som nu börjat regna och kallna om natten.
Jules van de Loo spelar Takahsi Yoshimatsu i ett annat inlägg på Den blinde Argus. För övriga medverkande i kör och orkester från Wageningen, se här och framförallt här.
Och så en annan version av Rhapsodie pour orchestre et saxophone:
Solist: John Harle. Dirigent: Sir Neville Marriner.
Tack för denna rapport. Jag är fortfarande i Stockholm och undrar igen varför jag inte visste om detta evenemang. Det är ofta så: på morgonen ser vi på teve om något fantastiskt som hänt i Stockholm dagen före men som vi inte visste någonting om.
SvaraRaderaI kväll har jag sett Cosi fan tutte på teve. Eventuellt skriver jag ett särskilt inlägg om denna föreställning. Dock måste jag först hitta mina genusglasögon som förmodligen ligger i någon dammig garderob längst in i källaren.
Nu skall jag nämna tre kompositörer som jag inte tycker om: Wagner förstås, sedan Debussy och -håll i er nu- Mendelssohn. Den ende jag är beredd att diskutera är Wagner men det är ju å andra sidan ganska tjatigt.
Aha, tycker du Debussy är lite för bling bling? Vacker-vackert? - det har jag tyckt ibland om La Mer - men den här ovan inlagda gillar jag.
SvaraRaderaWagner - nej, det blir stop i magen. Mendelsohn - kan jag inget vidare. Alltså noll antipati.
Men idag när jag lagade mat märkte jag hur oerhört trött jag var på viss sorts barock: Händel; Watermusic - den låten börjar väl bli gammal nu ;)
Tips: Kolla svenska kyrkans websida om ni vill veta om konserter. Den här ovan hörde jag egentligen för två veckor sen, men blev inte av att lägga in förrän idag. Just nu verkar det tunt med kyrkomusiken - de har ju sina tider när de laddar upp...Är ni här den 30:e kan jag tipsa om nåt!
Skriv om Cosi - vore kul!
PS: NI kan gå in på nätet och söka på rubriken "Gratis i Stockholm" också....!
SvaraRaderaTack för tipsen! Jag har också undrat hur man ska hitta t.ex. kyrkomusik som du skriver om. Vi har heller ingen dagstidning (ännu) så jag får inga tips den vägen.
SvaraRaderaNorth of: Kyrkans webbsida är egentligen rätt dålig, men om man söker vidare på närmaste församling + musik brukar det gå bra.
SvaraRaderaKungsholmen, där du bor (har jag för mig), har ju ofta ett super utbud, både i Kungsholms kyrka och St Göran.