Violett kväll

Här igår kväll. Jag lovar -jag har aldrig sett en så violett skymning, och aldrig så blålila vatten. Man blir alltid överraskad här, av ständigt nya ljusskiften över fjällen. (Gjord i Paint)

 

 

 

Underbara dagar vid vatten

Helt underbar dag här idag. Sol från klar himmel, lagom blåst, inga mygg. Jag tänkte hyra båt och ge mig ut på den stora sjön, men insåg att just där ute blåser det lite för mycket. Så jag blev bara sittande i solen. Och det ska man ju också. Ikväll går jag vackerturen till platsen där sjöarna möts.

Igår afton var det konsert i kyrkan med ljuvlig folkmusik. Finast var nog en gånglåt här uppifrån Vilhelmina; den tycktes spela berg och dalar, vatten och skogar. Kanske den vackraste folklåt jag hört. Grabbarna som spelade var äkta norrlänningar, med finfin musikutbildning. Markus A. Mattson på klarinett och olika flöjter. Gunnar Sidén, gitarr och sång. Alla var där, som man säger. Sen gick jag en runda på den vackra kyrkogården, där jag troligen kommer att ligga en gång. Mötte två kvinnor med vilka jag diskuterade "livet efter detta". Sa att jag håller det öppet. Men det är alltså inget jag fantiserar om. Säger väl som Bergman gjorde, det vore fint att träffa sina käraste igen.

Sen for jag hem med Janet, som håller i kyrkokonserterna här uppe i det fjällnära Vilhelmina. Samt gick min solnedgångpromenad och träffade några goa göteborgare. Tills myggen blev olidliga. Och sedan - natten allt vackrare utanför mitt fönster. 

 

Natt när åskan dog bort

 

 Gjord i Paint.

Stora män jag mött

 

Ivan Illich, som jag intervjuade

halvliggande på en säng i Joachim Israels 

lägenhet i Köpenhamn, så roligt vi hade

När han kom till Sverige ett år senare

ville han träffas igen, men jag var nygift

Per Kirkeby, en lång stark förälskelse 

som övergick i vänskap och brevväxling

Ronald Laing, med den djupa blicken

tur jag inte föll ner i den också

Egil Rönne-Petersen, psykoanalytiker

aldrig har en frejdig norrmann

gjort så mycket gott i Sverige

Martin Lönnebo, jag satt i den tomma kyrkan

när han kom in skakade jag till i hela kroppen

 

Claes Andersson, denna oerhört mänskliga 

pondusperson, för jordisk för mig

Ingmar Bergman, jag följde  honom till

banken när jag var sju år, för att visa vägen dit

(var han ett barn?)

 

Eric Clapton - var ingen stor man

han satt och sydde fast en knapp

i sina byxor, medan vi gjorde intervjun

på hans hotellrum.

Just saying....

 

Foto: Magnus Johansson

 

Midsommarrapport

Det blev midsommar, och den var kall och blåsig. Tror jag egentligen firade den riktiga midsommaren 21:a juni med att gå ut i värmeböljans sista kväll och gå upp till utsiktsplatsen där man bara dånar av skönhet. Sen kom nordanvinden och nordvästan med moln och kyla. Midsommarafton typ 11 grader. Jag gick bara ut och gick, i dunrock och med varma kallingar under byxorna. Kvällen avslutades med ett åskblått moln mot klar himmel, som speglade sin djupa åskblå ton i sjön. Sen satte jag mig och skrev några timmar. Därefter ställde Prigozhin till sin impulsiva marsch mot Moskva, och jag blev sittande till 4 för att kolla utvecklingen av denna förvirrade situation.

Midsommardagen var klar och solig, men fortfarande kall, i nordvästlig hård vind. Vägrenen strålande violett med stora fält av midsommarblomster. Jag åt middag med vänfamiljen, där det lagades hemgjorda pizzor som var urgoda. Sen satt G och jag en stund i kvällssolen och uthärdade blåsten. Men inte länge. Jag var stelfrusen när jag kom hem. Tog på mig allt ylle jag har. Gick ut - med dunkappa - i solnedgången, och den var lika vacker som förra året. Och idag, på söndagen, kom lite värme och sol tillbaka. 

 

Foto: Lena Westberg

 

Vad som händer i Ryssland är betydligt mer problematiskt. Och istället för att spekulera som en gammal möp kan man ju skicka pengar till Ukraina. Många är skeptiska mot de stora insamlingarnas svinn, men jag vet att katolska Caritas har minst sådant. Skicka gärna en slant. Slava Ukraini!

Här är länken till Caritas.

Bada fötterna...

Nu har det varit riktig varm försommar flera dagar. Hundlokorna har börjat slå ut. Fjällpiparen har stuckit upp till fjället. Jag går underbara promenader vid olika tider på dan. Hela natten är ljus, och man borde inte sova. 

Idag gick jag barfota ner till stranden och vadade i strandkanten. Iskallt men skönt ändå. Det har varit 22 grader i luften, men här och var vid stränderna ligger ändå en snöremsa kvar, efter vinterns stora ihopskottade högar. Sjön ligger spegelblank och jag blir lat av solen. Men jag läser då och då i den underbara Selected Poems av Adam Zagajevskij. Mer om det en annan gång. Kanske. Eller så räcker det att jag funnit honom. Göken gal i väster.

 

Foto: Gerd Ulander