Det här var ju ändå - efter trettioåtta verser om Kragh-Linderborg och annat elände - det roligaste jag har läst idag: Helena Loofts text i Författaren, om hur man undgår att bli en författare.
Råd nr:
3. Skriv inte om.
Låt
manuset vara precis som det är, utan redigering. Du sparar helt enkelt
den allra första versionen, på så vis är det mindre risk för att du blir
utgiven och läst. Ofokuserat är bra. Likaså obegripligheter. Svamlig
dialog, onödiga sidospår och lösa trådar, det är sådant du bara ska
hålla fast vid och omfamna. Ernest Hemingway var idog och skrev 47 olika
slut till Farväl till vapnen, men så fick han Nobelpriset också och det
är det ju ändå ingen som vill ha i dag.
Råd nr:
5. Hitta din egen stil.
Detta
är ju ett råd som brukar finnas i så-blir-du-författare-guider, men det
är i själva verket ett koncept som passar bättre här. Du kanske är
originell och egensinnig, men du har ingenting för det. Det finns ändå
alltid någon som inte gillar det du gör. Antingen är du för stram eller
för blommig. För tråkig eller för rolig. För otydlig eller för rakt på
sak. Och om nu alla skulle gilla din stil så blir den en fälla, du
kommer att fastna i den så fort den blir framgångsrik. Så mitt råd är:
Överdriv din stil, in absurdum. Är den för stram så låt den stelna, är
den för blommig så ös på tills du storknar, är den för tråkig så gör den
knastertorr... ja, du förstår.
Men eftersom jag inte får stjäla hela texten, vilket jag annars gärna hade gjort, så länkar jag i stället till det hela, for your pleasure.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar