The art of losing isn't hard to master;
so many things seem filled with the intent
to be lost that their loss is no disaster,
Lose something every day. Accept the fluster
of lost door keys, the hour badly spent.
The art of losing isn't hard to master.
Then practice losing farther, losing faster:
places, and names, and where it was you meant
to travel. None of these will bring disaster.
I lost my mother's watch. And look! my last, or
next-to-last, of three loved houses went.
The art of losing isn't hard to master.
I lost two cities, lovely ones. And, vaster,
some realms I owned, two rivers, a continent.
I miss them, but it wasn't a disaster.
- Even losing you (the joking voice, a gesture
I love) I shan't have lied. It's evident
the art of losing's not too hard to master
though it may look like (Write it!) like disaster.
Colorado. Foto Mira Stolpe Törneman. |
Brukar beteckna mig själv som en mycket god förlorare eftersom jag haft så mycket övning men en urusel vinnare eftersom det händer så sällan att jag aldrig vill missa chansen till skadeglädje...(Tänk Ankersjö, Manchester United, Centerpartiet och liknande):
SvaraRadera;) Kanske är man också en god förlorare filosofiskt, man tänker sig ibland tomma händer som en lättnad och en frihet, och de platser man förlorat som platser med lite dålig karma, på grund av förlusternas "Disaster". Man övar sig - helt enkelt. Och övning ger....
SvaraRadera...en Master ; )
SvaraRadera