måndag 21 juli 2014

Varken tala eller tiga


En munk frågade Fuketsu: "Tal och tystnad förenar
och åtskiljer. Hur ska man bära sig åt för att varken tala
eller tiga?"
Fuketsu sa: "Jag minns våren i Konan. Fåglarna sjunger
bland hundratusentals doftande blommor."

Mumon säger

Fuketsus zen är som en ljungeld. Så fort han får tillfälle
slungar han den. Men varför kom han den här gången
dragande med en gammal dikt? Om du kan svara på det
öppnar sig vägen för dig. Så gör dig kvitt alla vackra
fraser och berätta för mig om din zen!

Det var ingen vacker vers han läste
men den talade utan ord.
Den som låter tungan löpa
råkar alltid vilse.


_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Ur Mumonkan, Muren utan port
översatt och utgiven av Johan Laserna
i en sällsynt vacker utgåva
på Umbra Solis, 1999.

4 kommentarer:

  1. Den är så vacker - gick inte att motstå att köpa!

    Innehållet är inte heller fy skam, förstås ...

    SvaraRadera
  2. Ah - äger du den sen länge?
    Han skickade den t mig, efter att vi samarbetat med layout för en tidskrift.
    Han är en bra man.

    Fick min första zen-anekdot-samling av min pojkvän.
    Som jag läste när jag var 16. Har vi blivit nåt klokare?;)

    SvaraRadera
  3. Jag tror jag köpte den när den var ny.
    På den tiden arbetade jag som volontär i en föreningsägd, fin gammeldags bokhandel i Sundsvall som sedermera gick i konkurs. Trots alla frestelser jag föll för där - en bokmal bör inte arbeta i bokhandel!

    SvaraRadera
  4. Aha. Vad kul. Just när den kommit ut förmodar jag. Att den nådde Sundsvall - bara en sån sak ; )

    SvaraRadera