torsdag 13 oktober 2011

Karpathos nästan i verkligheten


Jag vet inte jag, kan det bli bättre än så här?
Avdelning resdrömmar.
Klicka för förstoring.


Och kommer jag någonsin hit och hur?
Kom inte och säg att jag drömmer. Det handlar bara om avstånd och vilja.

Just nu skriver jag mitt i natten. Då måste jag då och då se något framför mig, som en liten vitkalkad kyrka högt uppe i bergen på Karpathos. De brukar vara förenade med en lika liten begravningsplats. Och på marken växer, så här års, torrt gräs, som faller ner över gravarna och vinden rasslar lite i de höga gräsen och allt är förgängligt och drömt. Om kapellet är öppet kan man vara säker på att det där inne ligger en svartklädd äldre kvinna på knä...och skurar golvet med såpa. Sen stänger hon igen med en stor svart nyckel. Till nästa dop, eller bara till söndan, öppnas dörren igen, om prästen är i närheten.

Tänk att det är hon som på alla fyra skurar kyrkans golv, och hennes make som nyss lastat på sin åsna och släpat hem lite brännved från olivdungen, att det är de båda som sedan när de äter kvällsmat ska fundera på vad de måste dra in på för att rädda Grekland. Det är de som bor högst uppe på berget. De som är skyldiga till krisen bor någon helt annanstans. Men Anastasias pension ska sänkas och Kostas medicin bli mycket dyrare, och elpriset gå upp. Här finns ändå något att glädjas över för deras del; de har inte så lång tid kvar i denna underliga tid som låter de rika och giriga, de som lever över sina tillgångar, förstöra livet för de som inte har något över och aldrig har lånat en tusenlapp mer än av grannen eller svägerskan.

_ _ _ _ _ _ _

Tillägg: Mer om hur grekerna drabbas av krisen kan man läsa här.

7 kommentarer:

  1. "Högre ort" var en bra etikett :) Fantastisk vy. I vilket land ?

    SvaraRadera
  2. Grekland, förstås..en av de många öar jag inte besökt, trots att jag rest till 7 av dem.

    SvaraRadera
  3. Ser ni ljusen från dem som bor högst uppe på berget? Vems skulder är det dom ska betala?

    SvaraRadera
  4. Hi Gabi. I found another blog of yours just now when seeking the phrase "Autumn is the Mind's True Spring". Written some time in august I think. I sent a commentary, giving you the source (Cyril Connolly in his book The Unquiet Grave). Get in touch. Meanwhile check out my own blog at www.lovobloggen.com Peter T

    SvaraRadera
  5. Hi Peter,

    nice to hear from You. Didn´t know you were among bloggers. Hope everything is well, and lets get in touch and have a dinner out or something. And of course, it was You who originally uttered that sentence on Autumn. Ouarter of a century ago, or more;)

    (And yes, some graves really are unquiet)

    SvaraRadera
  6. Å ena sidan håller jag helmed. Å andra sidan kan jag inte låta bli att tänka att sannolikheten är rätt stor att de har en son som har en firma i stan och som deklarerar minimiinkomst och sällan skriver kvitto. Förra veckan gjorde jag mig nästan till ovän med en servitör i Lissabon (det är en överdrift, det enda som hände var att han suckade över att behöva springa en gång till, och så tog han mitt namn på en lapp) för att jag ville ha kvitto på de tre portionerna sardiner och den flaska vinho verde vi intagit. Klart att vi borde komma åt storskurkarna som är få. Men frågan är om inte småskurkarna som är många spelar stor ekonomisk roll de också.

    SvaraRadera
  7. Anna, din nyansering av problemet är förstås helt riktig. Men när jag skrev det här tänkte jag bara på Kostas och Anatasia, inte på ngn allmän objektivitet.

    Klart att all korruption skadar, men den värsta pågår ju ändå där ekonomin tillåter monumentala svinn. Om den grekiske restaurangägaren på Lefkas, multiplicerat med 2 miljoner, har hur många odeklarerade inkomster som helst under en sommarsäsong betyder naturligtvis också mycket. Men inte så mycket som de miljarder av skattesvinn som Greklands stenrika redare under femtio år forslat ut ur landet. Tror jag.

    Och nu har Corruption Light nått Sverige. (Värst är byggbranschen och alla deras misslyckade renoveringar, om du frågar mig.)
    Då behövs det förstås politiker som inte dummar sig på det ekonomiska planet.

    SvaraRadera