Nej, inte den Socrates. Utan denna: Socrates Sefriades, poet och arkitekt och min enda långvariga vän i Grekland. Vi träffades första gången 1992 och sen sågs vi då och då när jag for till Grekland. På resan 1997 bodde jag hos honom några dar, fortfarande som vän, inget annat.
Han var en godmodig människa, så vitt jag kunde se snäll mot alla, från servitriser till vänner till barn. Jag hade nyss börjat sakna honom, och så skrev jag till hans son på Facebook och undrade hur det var med Socrates. Då fick jag veta att han var död, efter en operation som inte gick bra. Jag kände sorg. Han var en så unik människa, och passade på sin plats i världen. Uppe vid Kifissia ovanför Aten, hade han nära till de stora kullarna och nationalparken. Nära också till de bränder som då och då farit fram över Atens omgivningar på senare år. Sista gången vi sågs gjorde vi långpromenader upp på Penteli, men han tog också med mig till sin sons bröllop i Marathonas. Efter vigseln blev det stor fest på stranden, där vi pratade, drack, åt och badade. Den enda fest jag varit på i Grekland.
När jag varit hos honom 1997 skrev han efteråt detta fina brev som jag råkade hitta i packbestyren, och återger nästan i sin helhet.
Hello Gabi,
Thanks for letter well received. I hope you can read my horrific hand, it doesn´t get better with maturity unlike camembert and sex .What did you say? Yes, well I don´t think things were so bad at our last meeting, simply a series of unfortunate coincidences happened to have synchronized their manifestation at exactly then. In my case the pending death of cara mama in hospital, the stroppiness of a highly strung and anxious lover, and the cyclical pennilessness of an independent, freedom loving, lazy dreamer. This combined with your limp and lunar bloodiness met within the four walls of fragility, blocking the possibility of dialogue for a short and fleeting moment of our lives. I am sure that it doesn´t touch anything, at least profound, for underlying this we have a warm understanding of common sympathy and emotional rapport which is sure, solid, and in no way fragile. Together I feel we are creative, we travel forwards positively and explore constructively. There is nothing competitive there and all is well. I would love to work on some project together, who knows! Anyway what is for sure is that you are not only always welcome here of course but I´m very much looking forward to seeing you again and I do hope it will be soon (...)
The summer is hot and beautiful, naked and comfortable. I listen to the crickets and stare at the stars in Solitude, when we are least alone.
Love, Socrates
 |
| Stranden i Marathonas |
Här finns mina andra inlägg från Grekland:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar