....eller, som jag brukar säga: Även Hitler gick upp tidigt om morgonen. Det är liksom inget kriterium för något särskilt.
Här skriver
Kate Shellnutt om hur hon tampas med och accepterar sin annorlunda dygnsrytm, som också innebär en kreativ frihet:
"I feel most clear-headed, productive, and energized in the evenings,
free to work as long as I’d like. If you’ve ever gone to work in an
empty office — on a weekend or holiday or a day when everybody else was
on vacation — that’s what working after midnight feels like. There are
no meetings, no places to be, no disruptions. It’s eerily quiet, just
you and your thoughts".
Läs hela artikeln här.
 |
| Edward Hopper: Nighthawks. |
Det är inte utan att jag avundas dig. Min intellektuella kapacitet tenderar att sjunka med solen. Men att vakna tidigt, utsövd, gärna före solen, då kan ibland en glasklar, stilla känsla av kommande storverk infinna sig. Tyvärr försvinner den i regel ganska snart.
SvaraRaderaÅ, Lennart, Lennart. Jag sa ju inte precis att jag är hon. Men jag älskar de där tysta timmarna när andra sover. Då kan jag få vandra in i en text som ligger bar från alla andra krav.
SvaraRadera