Tröttnar du aldrig på det här, Gabi?
Nä, aldrig, aldrig.
Det blå förvandlas sakta, tätnar till en mystisk neonblå som ingen neon kan härma. Bara Himlen kan. När jag kommer hem till min egen gata, i öppningen mellan höga hus, dränks mina ögon i en färg som rinner rätt ner i själens filmjölksskål.
Det stora blå. Skålen rinner över.
Innan dess fick jag se något sticka upp i lågvattnet vid Kastellholmen. De nyligen upptäckta vraket efter ett danskt örlogsfartyg, Grå Ulven från c:a 1640. Två fotografer klev omkring där. Sen mötte jag en gammal vän på bussen. Hon ska upp till mina trakter, de ännu större blå.
Själv ska jag börja röra på mig, träffa alla dem jag ignorerat ett tag. Resa. Skriva bullerfritt. Flyta på. Isen har ju sjunkit mellan öarna, där ute. Alla fåglar är på g. På gården tävlar kråkorna om vem som ska ha inredningstjing på det stora boet i kastanjen. Enligt nydarwinisterna är vi alla som dessa kråkor. Visst, man blir som det man tror på. Men snälla, gå på vad som helst som muntrar upp er, men gå inte på Ayn Rand. Det räcker att Lööf gör det. Cold Turkey kommer alltid att följa. Den darriga avtändningen som är på g nu i stora världen, efter att vulgärdarwinisterna sniffat sitt hembrända uppåttjack i trettio år.
Ni förstå min metaforik? Inte? Tänk lite till. Det kanske är jag som är Ulven.
 |
| Foto: Gabrielle Roland Walden |
Den andra Gabrielle var före både mig och DN med att upptäcka vraket. Fotot är hennes.
Vilka vackra stycken, de två första!
SvaraRaderaOch ja, jag förstå metaforiken ...
Glad påsk, när långfredagen är genomliden.
Tack, Lena. Jag är alltid lite tveksam över att låta något rogivande vackert övergå i något mer prosaiskt och allmänt upproriskt. Men det tycks vara sån jag är.
SvaraRaderaFin påsk till dig med. Kanske åker du också norrut?
"själens filmjölksskål"... Du tangerar Tranströmer här... Jag önskar dig en fin påskhelg!
SvaraRaderaDetsamma till dig, och tack för att du läser så bra ; )
SvaraRaderaVi gläder oss åt den envisa solen!
Njuter av ditt sätt att behandla språket,poetiskt och vackert.Innan du slår om fullständigt.Ingen risk dock, att en "68-vänster"som jag kan anamma något hos Ayn Rand.Det är nämligen alla "starka"människors förbannade plikt,att hålla de mer sköra under armarna.Så att vi alla flyter.
SvaraRaderaAgree! Tänker också på Wilkinson, som gjort en bra undersökning på hur människors välmående - även bland de bättre bemedlade - ligger mycket högre i mer jämlika samhällen.
RaderaSe den här länken: http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/richard-wilkinson-och-kate-pickett-jamlikhetsanden-darfor-ar-mer-jamlika-samhallen-nastan-alltid-
Kort citat: "Sambanden är tydliga: ju jämlikare ett samhälle är, desto fredligare, friskare och mer högpresterande ter sig dess befolkning. Sverige, skriver forskarna, utgör lite av ett undantag, eftersom landet fortfarande tillhör de mest jämlika i västvärlden; dock med blixtsnabbt ökande klassklyftor, vilket kanske förklarar de gåtfullt höga ohälsotalen för svenska ungdomar."
Hear, hear!
RaderaVacker och tänkvärd text som vanligt! Du har en poesi i ditt språk - ett sätt att skriva som är lite som musik.
SvaraRaderaJag kan inte sånt. Men det är bra att du kan.
Vacker bild också...
Kändes mycket trevligt att hitta den här. Ha det gott! önskar den andra Gabrielle
Vänligt sagt/skrivet. Och tack för lånet av bilden, det var stämningsfullt där ute igår, när skrovet stack upp ännu mer, och man kunde se de vackra nötta spanten (heter det så?).
SvaraRaderaGlad påsk från en båtmänniska till en annan!
Söderut, till Småland. Vinter här också.
SvaraRaderaMen sol? Så då är det bara bra ; ) Störtvackert här idag igen. Men jag säger som du - lite trött på att titta ner i marken (ishalkan). Hej!
RaderaFantastisk sol och blå himmel hela helgen, förstås. På söndag och måndag blåste det inte heller, vilket det gjorde på lördagen. Men det var bra för då gjorde bror och jag en påskbrasa av hans gamla husflotte.
SvaraRaderaThis is the time of fire! (Eliot?)
SvaraRadera