tisdag 20 september 2016

Clarice Lispector - en kortessä

Det är som om hon helst vill leva under himlen. Återkommande i alla hennes böcker finns en känslighet för Det Stora Utanför: För naturen, blommor, skymning, gryning, ödlor, en tropisk trädgård, stjärnor, dofter, en bukett rosor som flera dagar i rad betraktas och betraktar den betraktande (Familjeband). Det är det jordiska ackompanjemanget till ett komplicerat textarbete. Med visst förakt för sitt eget skrå kan hon skriva: ”Vilken katt som helst, vilken hund som helst, är mer värd än litteratur”.

Eftersom artikeln publicerades                                  
igår kan ni bara läsa den i sin helhet här
och i flera andra tidningar. 

Clarice Lispector har getts ut på svenska främst av Tranans förlag, med hjälp av en briljant översättare; Örjan Sjögren.

söndag 4 september 2016

Livsfarligt liv

Samtalar med en vän som mist ett barn. Det ska jag inte ens skriva om här. Mitt förråd av rätt ord räcker inte till.
Men vännen är en vän och jag är hans vän och med vänner, samt andra pålitliga personer, kan man tala om det allra svåraste. Med samma personer kan man också bry sig om det allra svåraste. Rummet står öppet för att livet är livsfarligt.
Det är motsatsen till yta, ytlighet. Att ett rum står öppet mellan människor.
Med samma vän kan jag skratta som med få andra. Det är ofta branta rörelser mellan vemodet och skrattet, mellan livets allvar och många tings löjlighet. Detta tycker jag mycket om.

                                                                  ***

På Odenplan, som nu blivit ett renrakat futuristiskt torg väntar jag en halv timme på den buss som de miljonslafsande bolagsgubbarna "gett" oss som ersättning för två mycket bättre, rappare bussar. Medan barnfamiljer, pensionärer och jag får ta en halv timmes längre resa runt Odenplan, sitter de äckliga gubbarna i sina styrelserum, med några lika äckliga kvinns, och sorterar in sina miljonvinster på bekostnad av Stockholms stad kollektiva resenärer. Det är otroligt att så många decennier av socialdemokrati ändat med dessa miserabla privatiseringar och eländiga leasing-firmor. Keolis som driver Stockholms busstrafik är förmodligen värda en lika grundlig undersökning som Karolinska och Macchiarini-affären. Men de är så tråkiga dessa grå eminenser i sina skenbart lagenliga styrelserum. Ingen djävel vill forska i så tråkiga människor. Inte förrän de begått sitt första övertydliga misstag.

På Odenplan, som jag egentligen aldrig gillat, finns nu en enorm platta av sten, som i lyckliga stunder kan spegla ett varmt sommarljus. Där finns också några andra skapelser som inte är så mycket att orda om. Men den stora plana ytan, med en lätt sluttning ner mot Odengatan, har dragit till sig unga skejtare. Det ingår i deras livsinställning att ta sig upp på taket till cykelstallet (också det med en sluttning ner mot Odengatan) - rulla neråt i jämn takt till takets slut, och där göra en piruett (?), släppa skejtbrädan, låta den falla, låta sig själv falla ner på den. I bästa fall. Men jag såg den långa grabben som gjorde detta tre gånger och föll ner i Odenplans sten varje gång. Livsfarligt leverne. Till sist satt han med sina kompisar och masserade den tydligen mycket onda axeln. Medan jag tog min onda buss.




Bilden är hämtad från Gabrielle Roland Waldens blogg och där kan ni läsa mer om Odenplan. I bakgrunden syns cykelstallet.

Citat från Keolis websida: "Att tänka som en resenär är inte bara en slogan. Att ge våra resenärer en säker, tillförlitlig och bekväm resa är kärnan i allt vi gör." Lögn.

torsdag 25 augusti 2016

Just for fun...

...Så hittade jag den här i villervallan på nätet. Tycker den har sina poänger. Kommer från Simpsons. Tillhör väl alla. Men taskigt nog måste man vara en liten smula bildad för att fatta hela poängen.




onsdag 24 augusti 2016

The Sea of Soul

Man drömmer sig tillbaka, mer än gärna står man där igen. Och ändå är det så fint här med, varmt och soligt och äntligen lite sommar igen. Jag ska ta den nödvändiga skärgårdsturen, och så ska jag åka ut till landet hos en vän. Det är vad jag hinner mellan åtaganden av olika slag. Och det räcker.

Livet ÄR en fest.

Foto: Gerd Ulander

tisdag 23 augusti 2016

Om lågheten - och Lilja 4-ever

Eftersom jag inte har tid att hitta på något nytt just nu, så länkar jag till en gammal text 
om den kanske bästa film som gjorts av Lukas Moodyson, nämligen Lilja 4-ever. Dess aktualitet  - om den unga flickan som säljs till porrbranschen - är bara än större idag, med alla ensamkommande flyktingbarn och andra som i sin fattigdom och utsatthet utnyttjas sexuellt av vidriga typer.

Lågheten tar alltid alla chanser att utnyttja andra människor, särskilt de fattiga, särskilt kvinnor och barn. Låghet är detsamma som total avsaknad av etik. En brist som för övrigt brer ut sig både bland låga och höga. Se exemplet med Macchiarini och hans ovetenskapliga utnyttjande av människors utsatthet, i den stamcells-teknologi som beundrar sig själv mer än vården av människor. Där money-mongering och lite sketen ära går in - går både vett och humanism ut.



lördag 20 augusti 2016

Lite sommar kvar....






De sista liljorna slår ut på gården, och den första fjärilen fladdrade på insidan av mitt fönster. En så kallad Påfågelöga. Jag ville hjälpa den ut, fick upp den på fingret, ut genom fönstret, men den ville inte ge sig av. Klamrade sig fast vid mitt finger, så där som en del människor också gör, klamrar sig fast vid än det ena än det andra. För min del tror jag bara fjärilen tog en paus från sin oro innanför glaset. Sen fattade den att vind och fria vidder är grejen, och flög bort från min hand.

onsdag 17 augusti 2016

Min raplåt

Vad vill vi med våra liv? Var finns anslutningen till det hela? Har du en väg som håller för fler eller går du nertrampad i lera?

Varför vet man aldrig vad man gör, förrän man gjort det? Vem är det som stör, vem är det som skyfflar lortet?

Som ligger vid var och ens port, på trots av de finaste bilar. Som länkar vid var mans namn, som knivar, som knivar,

de trodde det gjorde gott, de skilde land från folket, de skilde de enklaste bönder från dem som släppte ned smolket
i varje mans glas och föda, en del av det döda, det döda, det döda,

det som gjordes av beräkning, inte för läkning,
det som gjordes för snöd vinning, inte efter besinning,
besinning,

man kan tala om vad som helst, man kan gå som på räls, man är inte frälst,
vad fan sa du - frälst?
Vad menas med det, är du pingstvän? Jag är ingenting, ingenting

Jag är allt som lever och andas, jag är allt som finns i varandras, i varann om varann i det hela,
sluta fela, sluta fela.