Mild november med Beethoven

Vintern dröjer. Den lilla snö som föll är borta sedan länge. Marken ligger bar och full av skruttiga löv som virvlar upp i blåsten som pågått i tre dagar. Men jag går den lilla vägen ut på udden där lingonriset ännu är grönt, och där solen ligger på sista stunden på dagen. Vattnet är lysande blått och fjällen tecknar sina underbara konturer med enbart lite snö på topparna. Snöhetta, som det heter på norska. Glad att den stora sjön ännu ligger öppen, älskar detta levande brusande vatten. Tids nog fryser allt på och blir vitt och det är också fint. 

Nu tecknar sig björkarnas vita stammar mot allt det murriga, höstliga. Om morgonen är det frost på tak och gräs och bilar, men under dagen tinar det. Högst en  minusgrad, som känns som tio minus i blåsten, enligt väderrapporten. Jag fäller upp min stora kapuschong och stretar på. Och jag vägrar skriva nåt om USA-valet. Ni vet ändå hur jävligt det är. I stället går jag in och hör på Beethoven.

(Av tekniska skäl ligger den i nästa ruta).

Här, igår

 

Passar på de dödas dag...

 Också kallad Alla helgons dag.

Mild Oktober med Sibelius

Det blev nån sorts vinter ett par dagar. Jag gick i blåsten och glodde på de vackra vita fjällen. Sen blev jag förkyld. Inne med temp i sex dagar, efter att inte ha varit sjuk alls sen jag flyttade upp till Lappland. Men nu, en hängig dam. Som först de sista dagarna kommit ut i naturen igen. Nu är det som Oktober ska vara: Dimmigt och fuktigt och med blidgrader. Ingen vind. Månen steg upp nästan full mellan molnen. En rosa slinga himmel låg bakom Stöken och Klimpfjällen. 

Jag läste ut en kort "roman" av Claire Keegan, "I senaste laget", som jag tyckte om. Är hon inte lite påverkad av Raymond Chandler? Som jag också tycker om. I övrigt hör jag mycket musik, mest klassisk. Igår kväll en konsert från Berwaldhallen med Sibelius 2:a. Men tänka sig, jag är så förnäm att jag inte tyckte det var en riktigt bra instudering. Jag väljer Esa-Pekka Salonens any time; han kan Sibelius på sina tio fingrar och tår. Flöde är ordet. Här får ni den i nästa bloggruta.

Sen har jag via P2 upptäckt en helt gudomlig cellist: Istvan Vardai. Hans inspelningar får ni leta upp själva. 

Sibelius Symphony No 2 D major Esa-Pekka Salonen Swedish Radio Symphony ...

I will arise and go now...

 https://www.facebook.com/reel/537991598921538

Vackert och Jävligt

Så kom de första vinterdagarna. Snö föll och blev liggande här och där på gräset och taken. Himlen var klar och solen sken och jag gick i krasande snö för första gången i år. Kallt blev det, och ännu kallare nästa dag, i blåsten. Så jag blev förkyld. Man kan bli vissen även fast allt är vackert. Satt med rännsnuva två dar och är fortfarande hängig. Detta är tråkrapporten, efter att jag klarat mig utan vare sig små eller stora sjukdomar i mer än två år här uppe.

Jag hör på den vackraste musiken och förbannar de svartaste händelserna i världen: Folkmordet i Gaza och ryss-fascisternas intrång i Ukraina. Båda två vedervärdiga krig som dessutom är totalt ointelligenta.

Israels brutala mördande kommer inte att skapa fred och trygghet för Isralerna, tvärtom göder det nya fiender. Vackra små barn och flyende palestinska familjer så terroriserade att några av dem kommer att svara med att själva bli terrorister. Israel göder Hamas. 

Man blir galen av att ingenting kunna göra. Men något kan vi. Skicka lite pengar till någon hjälporganisation: UNCHR, Unicef, Läkare utan gränser (jag är månadsbetalare hos dem) och de andra. Jag skickade nu till de här som ser till att sköta om de söndriga kropparna efter bombanfallen.

https://islamichelp.org.uk/surgeons-in-gaza?fbclid=IwY2xjawF6Wh5leHRuA2FlbQIxMAABHTQZupALPp1UD77c-C-tDRwdtPORDrmCcHLJ6Mjy6NS5GR8huZCA94KzCw_aem_mJGZ4p5tXLVvlSo1VqtJlQ