I huvudet på en mördare - om serien "The Sixth Commandment"

Jag gjorde misstaget - kanske - att se serien "I famnen på en mördare" (en olycksalig svensk översättning av ursprungstiteln "The Sixth commandment"). Jag gjorde det därför att jag på försök genomkorsat tre serier och två filmer på fem minuter, varav alla visade sig töntiga eller ointressanta. Det som fångade mig med The Sixth Commandment är att den är otroligt välgjord - särskilt de första två avsnitten - och fylld med briljanta skådespelare. Det som gör att jag nästan ångrar mig är hur den kyligt kontrollerade psykopaten Ben Field etsar sig fast på näthinnan. Den unge irländske skådespelaren Éanna Hardwicke gör ett fasansfullt exakt porträtt av den inställsamme psykopaten som efter en tid ger vika för det monster han bär inom sig. 

Ben Field tog sig in i människors liv för att förstöra dem, och för att tillskansa sig egendom och andra fördelar. Han dömdes för mord och fick livstids fängelse. Serien följer i detalj hur han manipulerar människor, beter sig artigt, lever ett kyrkligt liv och siktar på att bli präst, parallellt med att hans dagbok fylls av sadistiska idéer, mordplaner och utbrott. Hans föräldrar var båda baptister. Han är alltså kristet uppfostrad. Om man talar med Jung kan man tänka sig ett helt överspänt jagideal som krockar med en enorm svart skuggsida, det kyrkliga jaget mot mördarjaget, sadisten. Jag tror verkligen på Jungs idé om överspända jagideal, moralisk övertygelse, auktoritetstro - och, å andra sidan, en växande skuggsida som innebär ansamling av dolda komplex, svarta impulser, kontrollbehov etc. Allt detta finns hos Ben Field, men det finns hos många andra varelser som inte blir mördare, men ändå kan vara smygande destruktiva.

Det som jag omöjligt kan fatta är ändå hur den analysen ska räcka till, i det här fallet. Jag vill få veta vad den rättspsykiatriska undersökningen kom fram till. Det finns ju psykopater som uppenbarligen och bevisligen (hjärnscan) har något allvarligt fel på sin hjärna. En av dessa, James Fallon, har själv berättat om det, och sagt att det som räddat honom var en extremt god omgivning. 

Undersökningen på Fallons hjärna gav för handen att: "Compared to a control brain, neuroscientist James Fallon’s brain shows significantly decreased activity in areas of the frontal lobe linked to empathy and morality—anatomical patterns that have been linked with psychopathic behavior".

Så kan det alltså vara även med Ben Field. Men ingen vet, ännu. Troligen kommer två uppföljande avsnitt att redovisa detta. Visst finns det destruktiva familjemönster, och det kan han också ha varit offer för, antingen sexuellt missbruk eller lögnaktighet och moralsadism. Ingen vet. 

Om ni nu ser den här serien så tror jag det är bra att ta den som lärobok: De naiva och godtrogna, de utan försåtliga anlag, kan alltför lätt låta sig duperas av "charmerande" psykopater. De finns lite överallt, dock inte i stor skala. Men amerikanska undersökningar har visat att en stor andel företagsledare på hög nivå har de mer "funktionella" sidorna av psykopati - såsom enorm egennytta, hänsynslöshet, känslokyla, manipulation och behov av att kontrollera sin omgivning. 

Och apropå skadliga barndomsupplevelser länkar jag till den utomordentliga serien om Patrick Melrose, byggd på Edward St Aubyns romaner. Där - en pojke som missbrukas sexuellt av sin far, har en mor som tittar bort, och växer upp till en yngling med schizoida skyddsmekanismer och grav alkoholism. Men sen blev han alltså den av litterater högt älskade St Aubyn.