"Min" vackra by

 

 

Regeringens 15 klimatpolitiska beslut. Mestadels dåraktiga.

Hämtat från Ola Spännars twitterkonto @olaspannar

 

Det riktiga julkortet

 Nu kommer det, äntligen.

Utsikt från mitt fönster i fullmånesken. Gjord i Paint. Skruttverktyget. Men roligt ändå.

Nyårsafton - igen. Med Claes Andersson

Idag har jag varit ute på en premiärtur med min nya spark. Den är stark och robust men med så mycket nysnö blev det inget vidare glid. Men vänta bara, tills vägarna är plogade igen och jag kommer susande fram. I alla fall en mycket vacker dag, men helt översnöade träd och det där särskilda ljuset som en viss snövind ger. Mötte en dansk kvinna från Roskilde och fick tillfälle att prata lite Danmarksminnen. Och nu är jag så pass mör i kroppen efter sparkturen att jag ska ha en alldeles stillsam nyårsafton och inte kånka över till mina vänner ett par kilometer bort. Musik och god mat, blir det, och - det absolut oundgängliga - Sveriges domkyrkoklockor i radion.  

Jag säger Gott Nytt År till alla som läser här och tar en dikt av Claes Andersson som hälsning.

 

 

Annie Ernaux - Super8-åren

Annie Ernaux är inte en författare jag läst, men det lär jag väl göra. Nu blev jag i alla fall intresserad av henne via den super8-film om henne, som ligger på Svt Play. Det är i viss mening en familjefilm. Två unga människor med två små söner skaffar en super8-kamera och börjar filma lite varstans i sitt äktenskapliga liv. Småkillarna är ofta uppspelta och showiga inför kameran, Annie själv är återhållsam, kanske lite blyg, maken Philippe Ernaux bara synlig i några få bilder. Bakom dem: Bergen i Annecy.

Det här är alltså en film som vilket som helst ungt par kunde ha gjort. Jag och min första sambo t.ex. med vår super8kamera. Men det gjorde vi inte. För den blev snabbt utlånad och så gott som stulen av Kjartan Slettemark (gammalt och förlåtet).

Det specifika med den här Super8filmen är både Ernaux´ lite ungflicksaktiga och aningen sorgsna röst, när hon berättar om semestrar med barn som lär sig simma, om resor till Chile och Albanien, om besök från svärföräldrarna. Och om mamman som tidvis bor med dem. Allt berättat med en närmast homerisk distans som känns rätt visavi figuranterna. Tidens gång har gjort dem alla till några andra. Men det är också själva super8-kameran som gör  filmen så skör och vacker. Den är inte särskilt skarp, allt antar en skrapig, suddig ton. Horisonten är sällan rak, bergen blånar på avstånd och semestrarnas flimrande medelhavsljus blir som en dröm. Kamerans begränsningar blir en estetisk fördel, vemodig, nostalgisk och väldigt tidstypisk. 

Annie Ernaux i hippiepäls, långa klänningar eller jeans, långt hår, de glada grabbarna, de vackra miljöerna. Och så Ernaux´s egen berättarröst, som förklarar var de var, vart de reste, och hur hon under de här åren envist skrev på sina första romaner, och fick igenom dem. I en av utflyktsfilmerna ser hon in i kameran med en blick som säger: Jag är inte riktigt här, och lite senare förklarar hon att det var så hon kände sig. Den blivande författaren som just under denna tid blir författare. 

 

Se den. Se även den irländska filmen om Joyce 100 år, också på Svt Play.

Topelius hälsar

 

Nu så kommer julen!

Nu är julen här,

Litet mörk och kulen,

 

Men ändå så kär.

 

Han i salen träder

 

Med så hjertligt sinn’,

 

Och i högtidskläder

 

Dansa barnen in.

 

 

– Zacharias Topelius

 

Snöblåsten

Gå ut och ställa sig i blåsten. 

Lukten av blåsten, snön yr ned från taken.

Björkarna gungar i takt med vindbyarna

långdragna moln i ljusa fläckar 

                                        
svart himmel, enstaka stjärnor

Jupiter står stadig i snön som far

genom natten, ned från granen, över ladan,

slår ut som fjäderplymer av ljus från taknocken

far in över mitt ansikte, virvlar upp från taken

 

Vinden skyfflar ner kornsnö, västlig vind

Atlantväder, fridriven luft från Island, från

vikvalar och späckhuggare vid Lofoten 

till ripor i motvind uppe på fjället, räven i lä. 

 

Järven den lede, och lodjuren grottar in sig.

Norrsken i Kiruna, strömavbrott i Stalon,

men min granne säger: Bra om det kom mer snö,

det lindar in huset från draget, 

det blir som varmare....