Edward Hopper, "Road in Maine" 1914. Klicka för förstoring.
Ser ni hur nära det här landskapet ligger de små gläntorna mellan bergen i Bohuslän? Samtidigt någonting helt annat. Värmen som stiger upp genom färgen signalerar en annan breddgrad. I nivå med Bilbao eller Biarritz. Men är inte det gula lite obehagligt? Eller är det den halvt olycksbådande stillheten? Skuggor, hetta.
Jag måste erkänna att det är första gången jag tar fram ett par målningar från Hoppers vistelser vid kusten av Maine. Annars är det hans stadsbilder som fascinerar. Den alla känner till är ju "Early Sunday Morning", som blev i det närmaste emblematisk för den nyrealistiska konsten på slutet av 60-talet. Nattcaféet i storstaden hör också dit, eller målningarna av blaserade människor, väntande i ödsliga hotellfoyéer. Ser ni dem framför er? Ja, det gör ni, om ni någon gång intresserat er för konst. Annars är det bara att googla vidare på denna udda, märkligt konventionella målare, som i sina bästa ögonblick fick realismen att övergå i surrealism, en vardaglighet med tunna kulisser. En syn som kom att betyda mycket för Ola Billgren, Jan Håfström, John E Franzén, och några andra.
Den lilla bilden underst är också från Maine. Ser närmast ut som en skiss. I oskyldigaste laget för en målare som Edward Hopper. Men det är kul att notera; hur han tog sig an sommaren, i stillheten vid Amerikas utpost mot Atlanten. Bara målade det enklaste; ett hus vid ett berg, vid ett hav. Med lika vita gäss på vågorna som ett barn kunde ha målat. Eller, vänta nu - skulle det möjligen bli båtar av de vita klottarna? Vi får se.
Jodå, Hopper känner vi till. Men färgerna på den första målningen "Road in Maine" stämmer inte alls med färgerna i min Hopper-bok. Där är det är inte alls så där skarpt gult utan mer brungult. Den av oss som först kommer till New York får lov att gå och titta Whitney Museum of American Art (enl min bok, vet inte om det stämmer nu) och rapportera sen! Agreed?
SvaraRaderaDen andra lilla målningen tycker jag om. Min första tanke när jag såg den solbelysta väggen och dom "kantigheter" som finns i målningen var faktiskt en gammal favorit från förr: Cézanne. Det är inte alls som Cézanne men det är lustigt att det var den tanken som kom./Gabrielle RW
Heja Gabrielle,
SvaraRaderajag tror man ska vara allmänt skeptisk mot varenda reproduktion, tills man sett originalet. Men någonting i det här täta, dova gulgröna tror jag ändå var intentionen, hos Hopper. Om jag minns rätt hämtade jag bilden från ngn som skrev om Hopperutställning som pågår NU i USA, någonstans i New England eller Maine. Dit lär vi inte komma.
Men N.Y. vill jag gärna hinna. Before it´s too late. Jag har hitills prioriterat Europa, öar, tempel, kloster, kyrkor, berg. (Kulturkonservativ" som jag är ;) Men nyligen fått en äventyrsfeeling visavi Amerika.
Cezanne ja, jo, men jag skulle inte associera till honom. Det är ngt med Hoppers färger som är råare, "barnsligare" just. Du kan ju kolla vidare på nätet; även en sån som han har gjort några hiskliga målningar; bl.a. av ett fyrtorn vid kusten av Maine.
Good Monday Evening! säger vi ikväll.
Först nu, när jag själv kommer tillbaka från kusten, ser jag hur helt "rätt" det där vita huset lyser, i den täta eftermiddagsstämningen...
SvaraRaderaDet är exaktheten, nej, den lite lätt överdrivna exaktheten som gör det...ser jag nu, ännu senare.
SvaraRadera