Yeats översättning

 

Hösten faller över de långa löv som älskar oss,

Och faller över mössen i kornkärvarna;

Gula är bladen på rönnen högt ovan oss,

Och gula de våta vildsmultron-härvorna.

Timmen för kärlekens nedgång förmörkar oss,
Så trötta och slitna är våra sorgsna själar nu;
Låt oss skiljas innan eldens årstid förglömt oss,
Med en kyss, och en tår på din pannas hud.

 

_ _ _ _ _ _ _ _ _  

(Med tagande av viss frihet. Kornkärvarna och vildsmultron-härvorna är jag särskilt nöjd med. Originalet: se föregående bloggpost)