lördag 7 juni 2014
Arterna. Dikt
Döden övervintrar inom oss
Ett stort nät med svarta fåglar
kommer emot mig
Gör vågen ovanför mitt huvud
och försvinner ut mot havet
skrikande om sin egenart.
*
Det finns tid och tider och
ingen tid alls, utom en enda
tid vi bestämmer oss för.
Jag har utmätt en klädnad nu
av ringblommor och vänskap
av arbete och likgiltighet.
*
Om likgiltigheten: Den gäller
allt som passerar för något
men är intet, Fåfängligheten.
Om vänskapen: Den har ingen
gräns i tid och rum, den är
den eviga återkomsten.
*
Och kärleken, den flockar sig inte.
Men den skriver, långa brev
vecklar ut en text om sin egenart.
Och kärleken tänker jag mig så:
Ingen kommer inpå en som
inte redan innan har svarat.
Å, så vackert. Jag blev rörd av visdomsorden ...
SvaraRadera<3