Eller - för att modifiera den gamla vitsen: Operationen gick bra - inbringade XX antal tusenlappar till AB Carefree - men patienten dog. Ursäkta. Shit happens.
Om ni bara läser en artikel den här veckan så låt det bli Maciej Zarembas om den utflippade - för att inte säga flumliberala - sjukvården. DN igår. Jag vet hur sann den är efter att jag varit inlagd på ett av de bästa sjukhusen i Stockholm i akutläge. Bra behandling så vitt jag kan bedöma. Men sen: Vem bestämmer över patienten?
AT-läkaren säger att jag ska få stanna en natt till (tack, Rebecca!). Efter att hon gått för dagen får jag i sjukrummet besök av någon underhuggare som ska föreställa sjuksköterska. Han säger att jag måste hem. Han beter sig som en hårdför vakt vid Stureplan. Inte någon jag vill bli vaktad av. Så jag pallrar mig hem, andra dagen efter en stroke. Och sjukhuset ifråga kan dra in X antal tusenlappar på ny patient. Kanske t.o.m någon i större nöd än Stureplansvakten och hans kalkylator. 1)
Efter det "erbjuder" sjukhuset ett sex minuters telefonsamtal med överläkaren. Ett återbesök efter tre månader. En långresa till Vällingby för provtagning m.m. (billigare hyra där ute).
Senare blev jag uppfångad av stroketeamet i Stockholm (tack Anna-Lena, Anna, och Christina!) - där framförallt landstingsägda Danderyd betedde sig adekvat. Efter det fick jag - en omläggning som också kritiseras i artikeln - endast återbesök till husläkare, utan neurologisk kompetens.
Eftersom jag klarat mig bra både fysiskt och mentalt ska jag inte här göra för stor sak av processen; jag hör till dem som haft "tur". Men det kommer att bli mer skriftligt i ämnet, även från mitt håll.
*
Här en annan syn på lokalvården - di kallar´t - i Stockholm. Man fattar genast poängen; att folk sjåpar sig för mycket. Men, sett från ett annat håll, kan det lika väl handla om att både den privata närvården och specialistmottagningar har ett ekonomiskt intresse av att samma patient återvänder två, tre gånger för samma åkomma. Aka marknadsandelar. Utan sängplats då.
Själv gick jag mycket senare tre gånger på undersökning för samma besked, angående mina ögon. Antingen var trefaldigandet en extra omsorg, från den som återkallade mig, eller så var det av pekuniära skäl. Det obehagliga är att inte riktigt veta. 2)
I Zarembas artikel finns det ingen som riktigt vet någonting. Allraminst läkarna. Det är som om de allihop spelar halvautistiska Dr House-typer. Med den avgörande skillnaden att de - i det här fallet - saknar varje strimma av diagnostisk begåvning.
 |
| Asklepios och Hygieia, antik relief. |
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Not 1)
Just det jag anade skriver Zaremba om i sin tredje artikel:
"Lösningen på problemet kallas ”konstnadsytterfall”. Sjukhuset får samma ersättning för exempelvis DRG 14A (stroke) oavsett om patienten stannar i två dagar eller i två veckor."
Not 2)
Kan jämföras med följande. "Då har bland andra danska reumatologer ertappats med att systematiskt kalla patienter till onödiga besök. ”Vi är tvungna att tänka kreativt ... om vi skall få ekonomin att gå ihop”, förklarade överläkaren Claus Rasmussen i Hjørring".
Länk till Zarembas artikel 3, Här.
Tillägg: Från Zarembas 4:e artikel om sjukvården:
"Vi må ha den bästa utrustningen och världsledande onkologer, men när det kommer till vårdplatser är Sverige ett u-land. Man måste gå utanför Europa för att hitta ett land med lika få sjukbäddar. Och det är ingen liten skillnad. Låt mig räkna upp de EU-länder som har mer än dubbelt så många sjukhussängar per invånare som Sverige: Tyskland, Österrike, Tjeckien, Ungern, Polen, Frankrike, Belgien, Slovakien och Finland. OECD-genomsnittet är 4,9. Sverige, med sina 2,8 sängar per tusen invånare, ligger i botten av den listan, plats 33 av 40, strax före Turkiet och Kina.
Alltså är det bara följdriktigt att en svensk akutmottagning i influensatider ser ut som en italiensk efter en jordbävning. Vem har bestämt att det skall vara så? Hade något parti år 2000 hotat att krympa sjukhusvården till Sydafrikas nivå, skulle det få lämna riksdagen. Men tretton år senare är vi där, utan att medborgarna tillfrågats om saken."
-----------------------------------------------
PS: Apropå en fortsatt diskussionstråd, bland annat med utgångspunkt från Zarembas artiklar om skogen, lägger jag in en artikel om skogsbrukets historia i Sverige: Länk Här.
Länk till Zarembas artiklar "Skogen vi ärvde" och en del av debatten som följde: Här.
Se även Anders Romelsjös artikel: Filippa och finanskapital förstör vården. Och Här en lämplig påminnelse om hur marknaden leker med sjukvårdsresurser, aka folkets egendom.
Privatiseringen av våden är nog inte helt lyckad. jag har mest sett hemtjänsten och det du skriver om längst ned (en stor del av pengarna går åt till att låta läkare tala om för patienter som är förkylda att de är just förkylda).
SvaraRaderaVad jag tyckte man glömde när man privatiserade var att ställa krav. Krav på bra villkor för de anställda tex. Företag som erbjuder bra villkor kan inte tjäna storkovan.
Ber att få citera en statusuppdatering jag skrev på Facebook efter att vi haft personalmöte.
"Idag hade vi personalmöte på Vanvården. VD var där och betonade vikten av att vi gör vårt jobb. Han nämnde dock inte något om att vi inte kan det pga pressade scheman pga vi måste tjäna pengar. Och så skall vi agera säljare. För varje ny kund vi hittar och som stannar kvar i minst tre månader får vi tre trisslotter! OBS! ej skämt!! Man hepnar, som östermalmskärringen sa. Vi timanställda behöver ej sjukpenning. Sa han. Kollektivavtal behövs bara på företag där personalen utnyttjas. Vår VD kommer från Indien, och där utnyttjar man antagligen folk. Men det är ju där. Jag sa att eftersom "jag letar jobb har jag upptäckt att många företag erbjuder bättre villkor". Tänk, TRE TRISLSOTTER!!! Om vi blev miljonärer skulle vi tänka på honom, sa han."
Din lilla story från jobbet låter som en scen ur komedin Callcenter - fast tristare - det är ju i Sverige, gunås.
RaderaOch jag antar att ni diskuterar vad fan ni får för villkor?
Gå över till HSB annars, jag tror de är schyssta där, enligt min (brukar-) erfarenhet.
Men det är ju en lika viktig del av vårdfrågan; om än inte akut. Att de ni möter och ni själva ska ha tid för det som behövs. Och då menar jag inte kaffe med fralla ; )
Zaremba är guld värd! Han har en sällsynt förmåga att visa på hur vårt samhälle ser ut i olika delar. Nyss var det skogen, nu sjukvården. Det är alldeles utmärkt bra att han belyser dessa områden, lyfter fram bristerna och oklarheterna.
SvaraRaderaDet enda jag undrar är: vad händer sen? Lyssnar några politiker, bryr dom sig? Efter Zarembas briljanta artiklar om hur skogen skövlas i Sverige - blev det nån ändring? Har nåt hänt?
Nu väntar ytterligare ett par artiklar om sjukvården. Mycket bra att han gör detta. Jag har en son som gör sin AT nu, och även bortsett från det bryr jag mig alldeles väldigt mycket om hur (om) vården fungerar. Men om det inte blir nån ändring...om inget händer, nån förändring till det bättre, vad ska vi göra då? Stå med plakat på Sergels torg?
Ja alltså huruvida politiker lyssnar eller ej är jag inte medium nog att svara på. Numera låter de ju lite till mans bara som säljare.
RaderaMen: Hur otålig man än blir så är ju medvetandegörande, diskussion etc alltid det första och viktigaste steget i en samhällsanda ända sedan Dreufyss-affären.
Sen kommer ju det sega och oglamorösa: kolla vilka partier som har bäst sjukvårdsidéer, motionera, avbryta utförsäljningskalaset, se till att bli av med den förfärliga fullständigt tvångsneurotiska regelluntan för avgifter som Zaremba nämner. Och - take it from there.
Om inte det räcker ses vi på Sergels Torg ; )
Jag tycker att Z:s artiklar är viktiga och intressanta, men finner dem samtidigt lite röriga och han använder många ord som är starkt värderande(jag förstår fortfarande inte vad det var som gjorde Gustav B galen, Catapresan fick han ju för att bli lugnare, men effekten var en annan, motsatt).
SvaraRaderaJag undrar om texterna verkligen påverkar vården? Jag är skeptisk. Hela systemet med prislistor är så absurt (och hur man måste gå flera gånger till vårdcentralen) att man vill skrika. De ena som gynnas av detta är väl snorungarna som vill att någon skall rensa deras öron från vax eller tala om för dem att de är förkylda. De som har patienter i invandrartäta områden sliter nog sina hår. Hur skall man hinna kommunicera på en kvart?? Det hela är beklämmande. Avskyr verkligen den leende Filippa R som går onkring oh ler och är nöjd med denna förändring.
Håller med om att just den här artikeln var lite rörig. Men impressionism är nog hans form och det har jag inget emot.
SvaraRaderaDe andra - om du läst om skogen resp. sjukskrivningarna var lite bättre "organiserade" rent intellektuellt. Jag har en känsla av att han skrivit den här under trycket av en rätt så "privat" vrede, och då kan det gå undan med känslor och ord om vartann.
Hur som - jag tycker han får sagt allt det viktiga. Och den stora coctail av medicin som B till sist hade i sig var ju mer eller mindre mördande.
Ponera att det hade varit en "vanlig" ostyrig psykotiker med extrem astmaallergi? Ja, det var inte Lupus i alla fall, som Dr House skulle ha sagt. Men här tror jag inte de uteslöt nånting ; )
Ursäkta humorn. Det hela är extremt allvarligt. Vi hade också en debatt i TV häromkvällen om ättestupan, som tangerar det här.
Jag tror all etik är på väg utför, att det börjar med lönsamhet till döds (sk företagarteik) och sen drippar ner genom hela samhället. Den där lilla skenheliga Filippa är ju bara en vandrande patjemkinkuliss.
"företagaretik" skulle det förstås stå.
SvaraRaderaSkogen läste jag en del av. Eftersom en del i min släkt (inklusive jag själv) är skogsägare var väl tongångarna där uppe lite annorlunda. Många vill nog sköta sin skog som de finner bäst utan inblandning av journalister på DN.
SvaraRaderaNär jag växte upp var kalhyggen någon ovanligt; såg man ett reagerade man. Idag ser man sällan annat än kalhyggen, ty det är så man sköter skogen på rationellast tänkbara sätt. Själv är jag kluven till detta. Jag är inte så förtjust i stordriften helt enkelt, men har viss förståelse för att man vill ha ränta på insatt kapital från skogen. Värdefull skog som kanske skall bli nationalpark eller vad man nu kallar det, kompenseras skogsägaren för, men det kan ta mycket lång tid, många år, innan den affären är klar och under den tiden är det svårt att sälja.
Hemtjänsten fungerar idag så att en biståndshandläggare bedömer hur mycket hjälp en människa behöver och en utförare utför (privat eller kommunal). Biståndshandläggarna ger ofta så lite tid som möjligt pga sparkrav och slipper se hur vården i realiteten utförs. Många hemtjänster lägger scheman som är tajta, ty huruvida vi samariter hinner med våra uppgifter eller ej är inte så intressant, bara firmorna får sina pengar. Detta kommer dock i framtiden att blir lite bättre, då företagen bara får betalt för den tid som de tillbringat i vårdtagarens lägenhet (detta görs medelst streckkodspenna som vi anställda har med oss). Då finns det ingen poäng med att göra dåliga scheman och de sämsta företagen kommer att rensas ut.
Ja, den där första avdelningen om skogen - där går nog våra åsikter isär. Finns det en naturvårdsfaktor med i spelet så bör den beaktas.
SvaraRaderaPå vår lantegendom gjordes en skogsavverkning av en plätt, rakt av, med bara frötallar kvar. Men det blev ju inget kalhygge liksom. Och mer ljus föll ner. Jag tycker allt det där är individuellt, men har en gång för alla tagit ungefär samma ställning som Sara Lidman gjorde när hon skrev om fjällnära skogar (och hon var ju inte från DN).
Vad beträffar hemtjänsten hoppas jag du har rätt.
Men fri-marknadens alla skolor, hemtjänst och vård har ju visat sina skuggsidor länge. Nu stängs det ena John Bauer-gymnasiet efter det andra, man undrar hur mkt de hann "suga åt sig" innan. Och så fritt fram för 65 nya friskolor i Stockholm. Ja ba.
Apropå marknadsliberalismen, samhället som butik etc - så är det med John Bauer-gymnasiet precis som jag trodde, en vinstmaskin:
Radera"De största friskolorna ägs av investmentbolag och koncerner som har en avsevärt mycket större ekonomisk bas än många kommuner. Flera skolor har också ägarandelar i varandra och bildar numera växande utbildningskonsortier.
För många kommunpolitiker kom det som en överraskning att en friskolekoncern kan fördela skolpengen lika till sina skolor över hela landet, exempelvis att Lunds kommun subventionerar elever i Göteborg, som har betydligt lägre skolpeng.
Kommunpolitikerna har reagerat starkt mot detta eftersom de vill att den skolpeng som de beslutat om också ska gå till eleverna i den egna kommunen.
Men denna fördelning av medel vandrar inte längre bara mellan olika kommuner. Friskolekoncernen John Bauer har sålts till det danska investmentbolaget Axcel som köpt 90 procent av aktierna i John Bauer Organization. Det blir förmodligen inte lättare för svenska politiker att acceptera att den skolpeng som skulle gå till den egna kommunens elever i stället hamnar som vinst i Danmark."
Läs hela artikeln på:
http://www.skolledarna.se/skolledaren/artikelarkiv/friskolor/Sidor/friskolevinster.aspx
Från samma artikel: "Friskolorna har även möjlighet att minska kringkostnader som elevhälsa. Skolverkets statistik visar att den kommunala skolan har en skolpsykolog per 1 800 barn, medan friskolorna har en skolpsykolog per 3 300 barn."
RaderaMen jag är inte emot naturvården! Inte på något sätt, men jag menar att det tydligt finns två sätt att se på saken. För den ena gruppen är skogen ett sätt att försörja sig, för den andra gruppen är den något annat, kulturvärden, rekreation mm. Ibland krockar dessa. I min släkt har vi skött skogen rätt manuellt, avverkat med måtta (och varje vinter tagit ut den ved som behövs för nästa vinter) men lejt Norra skogsägarna när det varit dags för slutavverkning (vilket inte inträffar så ofta - det tar lång tid för skogen att växa upp).
RaderaAndra köper skog och ser den enbart som en investering och räknar noggrant: vad kostar den att köpa, hur höga är räntorna och vilken avkastning kan jag vänta mig?
Två sidor.
I mina trakter var skogen rätt skövlad för 10-200 år sedan. Den hade antingen sålts som timmer eller använts i järnindustrin. Att missbruka naturresurserna är således inget nytt.
Friskolor, gör mig galen, trots att de egentligen skulle kunna vara något mycket bra, men där pengarna går in går vettet lätt ut. Tänk om man gjorde bra skolor för alla! Vilken vinst för samhället! Jag är inte emot att man har friskolor, men de skall inte finnas för att dess ägare vill tjäna så mycket pengar som möjligt, utan skall drivas mer av vilja till att skapa en bra skola.
Om friskolor - visst; det kan absolut drivas med både ideal, kunskap och tillräckliga resurser: om man vill betala för rätt antal utbildade lärare, psykologer, schysst skolmat, etc.
RaderaSkogen - ja. Vi hade i vår bygd en gammal bonde som hette Erik som skötte allt för hand, mest under vinterhalvåret tror jag, med lånad häst. Samt hade kor och beten intill oss.
Den sortens bönder finns inte längre, och det är inte böndernas fel.
Jag citerar ur en artikel om Konflikt och konsensus i skogen. (Sara Lidmans uppror kunde jag tyvärr inte hitta på nätet, hon skrev ju vid en tid när artiklarna inte hamnade där.)
Men under 65-70-tal etablerades en ideologi:
"Bondeskogsbruket såg som otidsenligt och ineffektivt (---) och som ett hinder för rationellt skogsbruk".
Därmed var det öppet för storbolagen att ha första tjing på stora skogsområden, och dess avverkning. Ofta en skoningslös "investering",dvs kalhyggen, hormoslyr etc.
Ja, hur som - jag har alltid haft mest feeling för immateriella världen, gäller även skogen då. Men min pappa byggde hus av egen skog, så det är klart bruksvärdet inkluderas. Brasor, bryggor m.m. Inklusive det där reparerandet som du utför uppe hos dig. Och eget långsamtorkat timmer är ju bäst.
Om du är intresserad av artikeln jag citerar ur så finns den på PDF inklistrad ovan.
60-talet var även det decennium när man etablerade KR-jordbruken. Mina föräldrar ville inte ha KR (koncentrerad rationalisering) utan byggde bara ut litet och fick därför inte lika fördelaktiga ån.
Radera60-talet. Det decenniet gick pappa sprutkurs och insåg att besprutning inte var något att ha. Vi fick plocka "gulblommen" på åkrarna istället.
Ett intressant årtionde på många sätt.
Och intressant att höra från den som var "där".
RaderaBra pappa du hade!
Gulblommen: är det smörblomma, slåttergubbe mm?
Vi fick plocka gulblommen - låter nästan som en ny Mando Diao-låt ; )
Tror att det var åkersenap men är inte alls säker. har för mig att jag trott att det var åkersenap och att det visade sig vara fel. Något i den stilen var det dock. De fick ligga och torka i solen långt från åkern för att bli oskadliggjorda.
Raderaär inte säker, men gissar att mamma plockar dem fortfarande, fast marken arrenderas ut.
Jag mår illa.
SvaraRaderaÅh, nej. Tänd ett ljus!
RaderaJag menar på allvar - varenda dålig nyhet måste bekämpas med en god. En liten, liten sådan, men den har du säkert sett;
http://www.dn.se/nyheter/sverige/stockholms-lans-landsting-landets-miljovanligaste
Jo.
RaderaDet är varje människas förbannade plikt att öka på glädjen i världen.
Numera är det ljust på himlen när jag går till jobbet OCH när jag går hem - fåglarna låter och det är lagom kallt.
Ja, idag var det helt förtrollande vackert igen. Långpromenad i rosa ljus. Målade livet i rosenrött ; )
RaderaMer om riskkapital-sjukhus här: http://www.dn.se/sthlm/rekorddyr-upphandling-av-st-gorans-sjukhus
SvaraRadera"New public Mismanagement borde blir en stor fråga till nästa val" citerat från Håkan Lindgren på Twitter.
SvaraRadera