söndag 2 november 2014

En fjäril öppnar sina vingar i Nepal

En liten händelse i Universum får saker att röras i en annan riktning och bidra till en tyfon över Louisiana. Alla kan den här storyn.
Omtagning kan inte skada: Det är som med rytm, som med cykler: We can´t do it alone. Inte bara tunga bigga grejer har betydelse, utan även fjärilsvingar och Amanda Jenssens sånger.

Igår hörde jag ett intressant inslag i Vetenskapsradion, kort men informativt: Det handlade om Game Theory, en matematisk  multikonstruktion som med stor säkerhet kan fastslå till exempel ett valresultat, en tid av torka, en tyfons ankomst. Validiteten vid de hittills utförda experimenten var nära 100%.

Om jag nu till exempel säger att min magkänsla anger att det finns viss risk för nyval i Sverige, så skulle Game-teoretikern nog säga ungefär detsamma; men utifrån delvis helt andra data: Mätningar utöver de samhälleligt kända.
De här matematikerna sysslar med mätningar och uträkningar över tid, samplar en så enorm mängd data att den lilla guldhorsfjärilen i Tibet inkluderas, Amanda Jenssen inkluderas, jag inkluderas, och alla folkrörelser, jordrörelser, skördar, kapitalrörelser, ett område med tbc.
Game Theory är redan oerhört nyttig som vädervarnare i Indien; kan inte hindra översvämningar, men kan bidra till att folk evakueras i god tid.

För mig är det som de andliga kulturerna alltid sagt, från samer till indianer till katolikerna i min barndom: Att allt hänger samman, det finns linjer, strömningar, det som Jung kallade synchroniciteter (utan att hinna vara med om att de kunde studeras vetenskapligt).
Det finns till och med en halvbra amerikansk film som heter Serendipity, med John Cusack, som främsta aktör - som handlar om det som inträffar för att det bara måste inträffa.

Summan av detta är att saker och ting sitter ihop och rör sig ihop, utan att vi i vår jagmedvetenhet noterar det. Men saker sker i rytmer, logaritmer, vågrörelser och ...ja, vad mer: Räknar professorn med etik och passion i sina talserier? Och kan man hoppas att tillräckligt många Amanda Jenssen och tillräckligt få George w Bush kan skapa ett mycket Roligare Game - så att Gamet till sist kan flytta en bisarr skara människohatare från centrum av beslutsfattandet, till periferin - och att de som passar varandra möts för att göra något värdefullt.

Ropa högt om någon Gameteoretiker/föredragshållare kommer till Sverige.
Själva kan ni lyssna på en liten inledande snutt här.

Undrar om jag game-teoretiskt sett kommer att bo i Lappnad om åtta år?

9 kommentarer:

  1. Intressant. Lyssnade på det där och googlade sen runt en del. Hittade också en del kritiska sidor om den där Bruce Bueno de Mesquita som dom pratar om. Sidor som lyfter fram att om det är "too good to be true" så kan det vara just det, dvs inte sant. Att mata in en massa uppgifter i en dator (en real world intelligence, kallar dom det i radioprogrammet) och sen få ut förutsägelser som stämmer låter lite "too good to be true". Sist i radioprogrammet säger en kille på Gavagai att för att gissa nåt om framtiden så måste vi veta det som hänt (ok, det låter ju bra) och så: "om vi kan samla allt som folk tror om framtiden så är det en bra grund" att gissa om framtiden. Det där med att basera på vad folk tror låter inte som en bra grej tycker jag. Känner mig väldigt skeptisk till det här Gameteoriandet som du märker. Är jag en glädjedödare då, kanske? Glad söndag tillönskas. :-)

    SvaraRadera
  2. Skeptisk är prima. Men tydligen hade han haft fullständigt rätt i flera verifierade sammanhang, politiska och klimatologiska.

    Forskar vidare.

    SvaraRadera
  3. Jag förundras litet över användandet av termen "Game Theory" i sammanhanget. "Spelteori" som vetenskap tog sin början med universalgeniet Johan von Neuman 1944 och har sedan utvecklats till en teknik som används främst inom nationalekonomi men också på andra områden. (Jag får väl bita i det ruttna äpplet och hänvisa till W. http://en.wikipedia.org/wiki/Game_theory ) Årets "nobelpristagare" Jean Tirole är spelteoretiker och flera sådana har också tidigare fått priset.

    Det ni berättar om verkar mera var en gren av "Big Data", ett just nu hett ämne. Det verkar som om Mesqita har konstruerat någon sorts modell där man får sätta vikter på olika utfall och se vad slutresultatet blir. Det är emellertid enligt min mening helt fel att låta honom definiera eller monopolisera begreppet "Game Theory".

    Resonemanget om den nepalesiska fjärilen är väl f.ö. mera förknippar med Chaos Theory. Googla på detta begrepp eller på "Butterfly Effect". Ett fascinerande forskningsområde som verkar stämma mer på vad Mesquita håller på med (att döma huvudsakligen efter era inlägg).

    Som gammal prognosmakare vill jag påminna om att det bästa är att försöka få göra prognoser för förfluten tid. Lyckas man inte med det bör man välja en så lång tidsperiod att ingen kommer ihåg vad man sagt när tiden för utfall väl är inne.

    SvaraRadera
  4. Roligt Bengt. Jag är novisen vid spisen på det här området. Men jag nämnde inte heller Mesqita vid namn i mitt inlägg, för att inte hänga upp det för mycket på honom.

    Men vad tycker du själv om spelteorin? För att nu byta term. Avslutar du enbart med en ironi, eller finns här något j-a spännade? OCH användbart.

    SvaraRadera
  5. Så här kan man också använda vetenskapen. Roligare?

    "En fjärilseffekt uppstår i Ray Bradburys kända novell från 1951 A Sound of Thunder (svensk titel: Åskmuller), publicerad i novellsamlingen Solens gyllene äpplen. Ett antal resenärer åker där tillbaka i tiden och av ett misstag råkar en av resenärerna döda en fjäril under vistelsen i forntiden. Detta lilla misstag ändrar på nutiden, så att de återvändande tidsresenärerna inte längre känner igen sig"./ Källa Wiki

    SvaraRadera
  6. Nja, min kunskap är ytterst rudimentär. Men spelteorin har ju en mängd användningar både teoretiska och praktiska. Kanske kan man säga att det gäller att maximera nyttan av sina beslut vid olika strategier hos motståndaren.Men de modeller som används är mycket komplicerade. Jag vågar inte säga om de varit till nytta i konkreta beslutssituationer där ju så många ovägbara och okvantifierbara faktorer påverkar resultatet.

    Spelteorin har dock fått åtminstone en praktisk betydelse genom att göra termen "nollsummespel" till ett "household word" Begreppet"win-win" lär väl också ha med detta att göra.

    Kaosteori är roligare och har mycket snyggare diagram.

    SvaraRadera
  7. Bradbury! Fanns kaosteorin redan då, eller var det intuition från hans sida? Eller ett utslag av själva teorin?

    SvaraRadera
  8. Tydligen inte - enligt författaren av den här texten

    http://richardhowk.wordpress.com/2010/04/14/the-butterfly-effect-an-exploration-of-chaos-theory-themes-within-ray-bradbury%E2%80%99s-%E2%80%9Ca-sound-of-thunder%E2%80%9D/

    SvaraRadera