torsdag 30 januari 2014

Köpenhamn i skilda ljus

Och så sitter jag här med min Köpenhamnsbaserade bok och längtar inte ens till Köpenhamn, men till en särskild kväll när jag dansade vilt på en musikpub på Vesterbrogade och gick hem med en ung musiker från Chicago som sjungit där hela kvällen, och naturligtvis var han en irländsk amerikan med fräknar. Och han hade Emerson på nattduksbordet, det var hans reselektyr, Emerson och friheten och individen, och han skulle stanna en hel månad och spela i Köpenhamn, och ganska ofta gå hem ensam om natten från Vesterbrogade, och han bad mig stanna ett dygn till, men jag sa nej: Jag måste se utställningen på Louisiana innan jag far hem, Toulouse-Lautrec var det kanske, eller Monet, jag minns inte. Och min mamma skulle fylla 80 år och jag skulle laga middag hemma i Stockholm för henne och syskonen, och snälla, sa jag till honom, kan du följa mig till Hotel Nabo på Istedgade, för jag måste ändå vakna där i morgon och lämna rummet. Och han som hette Brendan följde mig genom Köpenhamn klockan fem om morgonen, och det blev nästan ljust fast det var i november. Och det är lättare att vara vild och kärleksfull i en främmande stad, och senare, rätt mycket senare, fanns alla de andra nätterna och dagarna i Köpenhamn, en annan tid, den jag skriver om nu.
Och så såg jag hos Jonas Bergh, en bloggande författare jag tycker om, att han också skrev om sina nätter och dagar i Köpenhamn, och jag känner mig så nära det där, att jag gör den gamla leken. Ni vet, när man viker ett papper och fortsätter en historia som någon påbörjat, och så viker man upp det och ser att det blev rätt tokigt. Nu gör jag den ikväll.  Hej Jonas - ursäkta. It´s just a childs play.


7 kommentarer:

  1. Hej. Vilken fin historia, jag kände igen mej på något sätt.

    SvaraRadera
  2. Va bra! Vi har en liten gemensam "belastning" där i Köpenhamn ; )

    SvaraRadera
  3. Oj, där sveptes jag iväg alldeles hals över huvud fast jag satt kvar i fåtöljen.

    Och Jonas Bergh. Nu kom jag ihåg att jag läst en hans böcker, kommer ihåg att mamma satte den i händerna på mig och sa att jag skulle läsa. Det är ju mitt hörn av världen och jag har till och med för mig att han har något att göra med mitt alldeles specifika hörn av världen (men där kan jag ha fel, kanske Jonas om han själv läser avfärdar eller bekräftar, jag kommer från en liten håla längre österut där man rev ett stationshus och höll en folkomröstning). Men framför allt en bok och en stil som svepte med mig då. Och jag har inte läst senare.

    Förutom att ni tagit mig på en sväng till Skåne och Köpenhamn har jag också fått mig en tankeställare om läsning. Vad jag saknar tillgången till utmärkta svenska bibliotek där bra böcker som det inte nödvändigtvis stått om i media dyker upp på karusellställ och tipshyllor.

    Tack. Och på återseende på något antikvariat i Skåne framöver.

    SvaraRadera
  4. Jo, det stämmer. Jag bodde ett år i Vollsjö och skrev en bok som till stor del utspelar sej där, En sång för Sonny och Karola heter den, kom ut 2005.

    SvaraRadera
    Svar
    1. O - det här är kommentarstråden för gemensamma referensramar! Tack för att du svarade och nu har jag flera böcker att vilja leta upp när jag trampar skånsk mark igen. Det är så förbenat dyrt att få böcker skickade utanför Sveriges gränser så jag avhåller mig från att beställa på nätet. Men lässugen blir jag.

      Radera
  5. Alltid roligt när andra finner varann på mitt party ; )

    Och jag gjorde förstås en stilmässigt lekfull parafras på lite Jonas, som det hampade sig väl med egna erfarenheter.

    SvaraRadera
  6. Ja, det är trevligt att träffas såhär (och jag noterade parafrasen). annannan: Jag har flera av mina egna böcker till salu till lågt pris. Hör av dej om/när du är intresserad (jb23@spray.se).

    SvaraRadera