lördag 2 mars 2013

91:an Karlsson kommer inte längre att kunna försvara landet

Så vitt jag minns har det alltid varit något lillgammalt över det svenska försvaret. Som barn kunde man stöta på små flockar av repgubbar, hemtrevliga och aggressionsfria, lite till åren komna mullvadar. 91:an Karlsson var kanske vår arketyp för Försvarsmaktlösheten; en krokig gubbe med för stora kängor och allmänt snäll. Jag minns honom inte så noga.
Men för att råda bot på ofarligheten fick en eller annan regering uppfinna kollossalt farliga ubåtar i Hårsfjärden och sjöodjur sedda på andra mystiska ställen. Det var ett liv och ett kiv. Men blev någon rädd?

Näe.
Som tioåring var jag rädd för atombomben. Den kom från ingenstans och kunde bara vara fruktansvärd för alla. Inte förrän vid jämförelsen med amerikanska filmer som En officer och en gentleman, The Deerhunter och Apocalypse now - där alla i uniform skrek högt och gällt, och soldaterna fostrades till massiv underkastelse i våldsamt tempo - förstod man vad det Militära innebar.

Nu har vi andra tider. Vi har fantasiarméer, eller som Wilhelm Agrell formulerat det: "en slags imaginära icke-organiserade, inte samövade förband" som inte kan mobiliseras. Alltså: Sveriges alla 91:or med dålig hållning och planlös disciplin kan inte längre försvara oss. Hemvärnet räcker knappt en dag på Gotland, har vi fått veta. Och Jas-planen klarar sig inte utan markservice med massivt luftartilleri och vi borde vara med i Nato, och/eller rusta upp gammalt pansar. Samtidigt rusta upp en del gammal rysskräck. Den kan nämligen vara bra att ha när man vill få pengarna att rulla in i försvaret i stället för i sjukvården.
(Men vart rullar muchas dollares: Jo, till vapentillverkning, och vapenexport, även till diktaturer. Svenska Freds har gått igenom hur just den ökningen ser ut och räknat på siffrorna, länk Här).

Nu tror ni säkert att jag är en gammal vänsterveteran som är emot försvaret och "Lägg ner hela skiten" och så. Men det är jag inte. Jag är realist. Jag vill inte ha ett aggressionshämmat icke-fungerande försvar som är på kapitulation redan innan 91:an fått på sig kängorna.
Kanske handlar ett framtida försvar mycket mer om kommunikationer, civilt försvar, organisation, övervakning av känsliga områden, etc. Och i framkanten av detta finns då inte ÖB utan Green-peace, som för ett tag sen gjorde Sverige uppmärksamt på hur lätt det är att ta sig in på ett kärnkraftverk och stanna där. Andra känsliga funktioner vill jag inte ens tänka på.

Nej - givakt och hör upp: jag tror det blir bäst om vi viker av åt höger mot punkt F på kartan. Och utgå från att F står för Fred. Ni förstå mig? Ni inte förstå? Bra! Jag inte militär.



Den som önskar sig en mer seriös debatt om försvaret - och vem gör inte det, kan gå in på Newsmill, där finns 79 debattinlägg, många av dem och inte minst Wilhelm Agrells artikel är läsvärd som faktabas.
Idag den 12.3. fortsätter Agrell sin debatt om hur Sverige utan medborgarnas vetskap blev delaktigt i anfallskriget i Afghanistan.

Samt kan man läsa vad en vettig ärkebiskop sagt om vapenexporten Här

4 kommentarer:

  1. Håller helt med dig om synen på det svenska försvaret,antingen ett gäng lätt patetiska gubbar som vill ha lite motion,eller adrnalinstinna unga män,som vill ner till någon krigsskådeplats i mellanöstern.En av alla åsikter på nätet tycker att vi alla, i en akut krigssituation borde få hämta ut ett eget vapen,män som kvinnor,och försvara oss så gott vi kan.Radikalt,i alla fall,eller?

    SvaraRadera
  2. Tack. Fast den här texten är ju skriven på raljant humör, och kan absolut inte betraktas som grundmurade "åsikter" om försvaret. Så insatt är jag inte. Och den långa listan med artiklar i ämnet - på Newsmill - var så avskräckande tråkiga att jag tappade lusten för hela saken.
    Men Agrells artikel är bra, vare sig man håller med honom eller ej.

    SvaraRadera
  3. PS:
    Och det där med att ta saken i egna händer är ju en gammal tanke; om gerillakrig som försvarsmodell.

    Ack ja, vi tänker inte mer på det idag. Men väldigt många saker verkar smått barnsliga vid tanken på attacker på ett kärnkraftverk, en elstation, telenät mm. Detta menade jag på allvar.

    SvaraRadera
  4. Och i Rapport (eller om det var Aktuellt) idag talade Wilhelm Agrell om hur försvarsinsatsen i Afghanistan under 2010 förändrades till (punktvis?) anfallskrig; UTAN ATT riksdag och medborgare alls blev insatta i frågan.

    SvaraRadera