onsdag 24 oktober 2012

Romneys Blinda Ljus

Ibland tror jag att C G Jungs begrepp ”Skuggan” är bland de smartaste under 1900-talet. Freuds ”Det undermedvetna” är lite för luddigt, inbegriper allt från mordiska böjelser till sexuella mardrömmar, fobier och maktkomplex. ”Skuggan” är tydligare – eftersom Jung kopplar den till det medvetna jagets föreställningar om sitt ”ljus”: Jag som är så klok, dygdig, bra chef, älskande mamma, trogen make, sparsam ekonom, flitig student, engagerad jurist – whatever. JAG kan väl bara vilja väl här i världen. 

Det Jung klarlade var att de största dygde-ljusen, ljus-brigadiärerna, moral-ljusen – eller vad man nu vill kalla dem, ofta – i analys – visade sig ha den största skuggan. Ur den goda modern växte ett maktmonster, ur den ansvarsfulle maken växte en känslostum perfektionist, ur den engagerade juristen växte en allt-under-sig-läggande girigbuk. Till exempel. 

Kom att tänka på detta – för mig självklara – ikväll när jag såg Kobras utomordentliga program om mormonerna. Den ”sekt” av verklighetsfrämmande kristendom som Mitt Romney tillhör. I deras koncept – de skulle inte gilla ordet - ingår bland annat en extrem och naiv föreställning om utvaldhet: De som är födda i Amerika i denna tid är extremt utvalda för att göra extremt bra grejer. Mitt Romneys karriär är inte bara en vanlig fund-samlande politkertripp, den är en himlastege på vilken han samtidigt ska träda fram och vittna om De Enda Sanna Värdena. 

Det blir tydligt hur alla dessa religiösa Enda-Sanna-Grejer luktar Satan själv. Lucifer, som han kallades. Högmodets ängel.
Rättshaveristen med gloria och hans kompisar har sedan länge bestämt sig för att de verkliga fienderna för en rejäl mormonsk-konservativ frammarsch inför ett kommande möte med Jesus-K-Reist är, håll i er:
1        Feministerna
2    De homosexuella
3    De intellektuella

Jag vet inte om de tre grupperna är rangordnade och om man därmed kan känna sig lite mindre ratad såsom varande intellektuell än man skulle göra som bög. Jag gissar att det är så. Men programmet påminner i vissa delar om nazismen, jihadismen, och säkert en brötig samling av andra ismer och sekter, varibland Scientologerna hör till de värsta (i USA).
Problemet med de här rara killarna och deras fruar är precis samma som med alla andra inskränkta grupperingar som tar sin inskränkthet till vapen och moralisk sköld. De tar sig fram i världen under beskydd av en egendomlig pervers självkänsla - den som kan få en medioker kille som Romney att bestämma sig för att bli president innan han ens lyft ögonen från sin egen näsa. 

Av intervjuerna från Utah förstod man att han är att betrakta som den utvaldaste bland de utvalda. Samt att Jesus Kristus absolut har för avsikt att landa på en f.d. majsåker i Utah för att samla ”sitt folk” (Är mormoner ungefär desamma som verklighetens folk, undrar man, majs included?). Samt att miljöförstöring och andra globala problem är oförargliga småsaker jämfört med den stora allomfattande lösning som den arme Jesus anses kunna bibringa världen vid sin ankomst (om så där trettio år, hoppas jag är på månen då).

Jag tror alltså att Obamas (debatt-)problem med den här mormonska tennsoldaten delvis kommer av att Romney har ett idiot-självförtroende: Ett Blint Ljus utan någon som helst medvetenhet om sina egna skuggsidor, vilka han generöst projicerar ut på andra människor, som inte har samma vidunderliga egenskaper som han själv, och de andra kottarna i Kyrkan. Rika, friska och moraliskt perfekta.

Den typen kan bli riktigt farlig. Har alltid varit farlig. Det är visserligen politik, men det finns en politisk psykologi. Maktens Blinda Ljus. Vad man än vill kritisera Obama för – den självgoda överjagiska stålkanten har han inte. Han är för klok, öppen och dialogisk för det.

Vill ni veta mer som inte jag kan berätta: Se KOBRA, och läs Monbiot, samt kolla här vad som är Rättfärdige Romneys ”Magiska Trick”, enligt Robert Reich. 

Mer läsning, två artiklar av Paul Krugman: Här och Här. Den ena handlar om hur man berikar sig genom att låta andra dö. Tala om Skugga. 

 - - - - - - - - -

Tillägg: Länkar även till en ny artikel av George Monbiot, som beskriver donationernas/donatorernas sanslösa makt över amerikansk politik. Läs, och förstå varför somliga svenska partier, inte minst moderaterna, försöker avstyra offentlig insyn över donationer/donatorer. Vad är det man inte vill att folk ska veta om sambandet mellan politik och företagspengar/privilegier? Nominell demokrati som "muterar... i riktning av plutokrati"?

18 kommentarer:

  1. Jättebra skrivet! Det är precis som du skriver, de riktigt farliga är de som inte lever med sin skugga utan bara med sitt ljus. Sådana finns det gott om både till ultrahöger och ultravänster och även lite varstans i mitten. Nu skall jag se Kobra, den missade jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna. Javisst - det gäller sektvänstern också,
      för att nu inte tala om utvaldhets-föreställningen hos en viss norrman.

      Radera
  2. Seriöst! Tror du verkligen att Kobra framställde "mormonkyrkan" objektivt? Är du en sån som tror på allt du hör/ser på TV och läser i tidningen. När jag gick i skola så fick jag lära mig källkritik. Det är ett tips till dig. Detta var bara sensationsjournalistik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja - seriöst. Jag talar om mormonkyrkans skuggsidor, inte om det goda som naturligtvis också finns i alla starka gemenskaper människor emmellan. Samt har jag läst Religionsvetenskap, så jag vet nog lite mer än Kobra.

      I religionsvetenskapen kallas det för "Gehäusementalitet" den känsla av rättfärdighet som uppstår när man är på insidan av något och "de andra" är på utsidan. Finns som avart i alla religioner, och i politiken, och i stora släkter som tror att de är bäst.

      Om du har sympatier med mormonerna så ha det, men förhåll dig kritiskt till överdrifterna, det är allt jag har att säga. Själv uppvuxen med en annan kyrka.

      Radera
  3. En kan inte annat än bli livrädd, för att inte säga mörkrädd. Tack för tipset, ska se Kobra, och bli ännu mer uppskrämd.

    Jag är visserligen inte uppvuxen i en kyrka, men omgiven av diverse kyrkor på småländska höglandet. Det jag har sett göras i guds namn gör att jag inte intresserar mig särskilt för gud, men ogillar mycket av det som görs i hans namn.

    SvaraRadera
  4. Hej North of: Med mig är det så att jag inte alls ogillar de riktiga delarna av kristendomen; barmhärtigheten, allt vad i viljen etc. Det finns mängder av kristna från Bröderna Berrigan till Martin Luther King som gjort mycket för sina medmänniskor. Liksom det finns hinduer, muslimer, och förmodligen även mormoner som gör så.

    Det obehagliga är som alla vet den kristna reaktionära högern, med sin självgoda samhällssyn, eller dito reaktionära muslimer som allihop vill vrida klockan tillbaka.

    Men ateister som Dawkins t-ex har en annan självgodhet, vilket man annars när man ser hans absolutistiskt apoplektiska uppsyn (ursäkta allitterationen ; )

    Småländska samfund vet jag mycket litet om.
    Med uppvuxen i en kyrka menar jag alltså ingen sekt, utan bara den katolska traditionen att gå i mässan på söndagarna. Annars var min familj moraliskt liberal och inte så noga med detaljerna.

    SvaraRadera
  5. Ja, fast vem bestämmer vad som är de "riktiga delarna av kristendomen"?
    Det jag har problem med är intolerans och fanatism. Sånt såg jag en hel del av under min uppväxt, från kristna. Apoplektiskt absolutistiska ateister är inte alls bättre på något sätt. Jag hade funderingar på att gå med i Humanisterna, men de skrämmer mig också: intoleransen, igen.
    Å andra sidan skulle jag inte kunna gå med i ett politiskt parti heller, jag klarar inte att köpa "hela paket" av övertygelse på det där viset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det gör inte jag heller.
      Jag menar inte heller att man objektivt kan fastställa vad som är "riktigt" i kristendomen, man kanske ser det av resultaten? Alla-vi-rika-kristendomen har i varje fall inte ett skit med Jesus Kristus att göra. Men det är det kanske bara några röda präster i Latinamerika som fattat.

      Radera
  6. Om Kobra och mormonerna: Det där är så knäppt att jag inte förmår ta det på allvar, och jag tyckte att programmet tyvärr inte heller riktigt ser allvaret. En man som tror att Jesus kommer till en äng i Missouri om 30 år kan bli USA:s näste president! Tänk om han börjar bygga templet istället för att ta itu med landets gigantiska problem?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grejen är ju, som du ser av länkarna till ekonomiprofessorerna Krugman och Reich, att han är mycket mer intresserad av sina pengar än av tempel. Så den grejen behöver vi nog inte oroa oss för...

      ...snarare då att han river upp rätten till sjukvård för alla. What a very merciful thing to do!

      Radera
  7. Allt svartvitt tänkande föder svartvitt beteende; kompensatoriskt, förhärligande och moraliserande. Ömsom storslaget, ideologiskt. Ömsomt infantilt, begränsat, fördömande. Inget nytt under den solen.

    Vet inte mycket om Jung men jag tvivlar på att han vävde in eller reflekterade individen som en interagerande part med sin omgivning ? Det är där de flesta misslyckas, som tex politiker och religösa fanatiker, men också psykologer. De ser inte samspelet av beroende som löper globalt och lokalt. En kedja. Istället ska de avgränsa, stuva in och organisera allt i sina respektive element av "gott" och "ont". Det är en skräck för, som Jung antyder, sin egen skugga som man försöker bli kvitt genom att förneka en del av sitt eget jag.

    Att Romney är farlig tvivlar jag inte på. Tvivlar däremot på att det kommer någonting gott ur USA längre. Romney är ju inte sällsynt som företeelse.

    Målen för den kristna högern(homosexuella, intellektuella och feminister)överlappar nog varandra. De står ofta i korrespondens och förknippas var och en med varandras arbeten. Påminner lite om Nazityskland, som du sa, indelningen av judar, socialister och homosexuella.

    Till sist vill jag framhäva att den här obskyra världsuppfattningen har sin bas i traditionell konservatism, i ovilja gentemot det främmande och mot allt som inte går under namnet Västerlig kapitalism. Sådan diskurs brukar benämnas som Orientalism dvs. att alla utanför Väst är att betrakta som underlägsna i någon form.

    tack för mig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jung var nog - som du antyder - inte så värst socialt/samhälleligt inriktad, jag tror han var helt inriktad på individen och skaparkraften. Men han var ju inte idiot. Han visste naturligtvis om samspel mellan... etc.

      Men, men - alla kan ju inte vara allt. Nu var det bara en del av hans begreppsvärld jag utgick ifrån.

      För övrigt tror jag visst en massa gott kan komma från USA - de har alltid haft en oppositionell kritisk och mycket påhittig kader, inte minst bland intellektuella, konstnärer och - Romney close your ears - homosexuella.

      Radera
    2. Men herregud,klart det finns bra krafter i USA men kommer de fram, har de nåt att säga till om ? Det är ju systemet, den amerikanska maskinen, som står ohotad och som mot alla odds vill fortsätta sin dominans överallt, med vilka medel som helst. Eller har jag missat nåt, är USA plötsligt en ifrågasättare av marknadskapitalism som suger ut resten av världen, vill de inte lägga 30% av sina skattepengar på armen ? Vapenlagar, dödsstraff, demokrati hej o hå.

      I symbios med lite renodlad amerikansk kristen fundamentalism så blir det säkert bra.

      Radera
    3. Okej - vi menar i grunden samma sak. Men med "gott komma från USA" menade jag förstås intelligentian, musiken, protesterna - inte den gamla: hela-världens-polis.

      Radera
  8. Tack för länkarna. Hade missat Kobra, men nu har jag sett det - och ryser. Vilka knäppgökar dom är! Måtte det inte bli byte på presidentposten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då ryker hälsovårdens förbättring. Och så börjar nästa invasion. Ja du, måtte vi slippa nästa rep-gubbe.

      Radera
  9. Apropå Skuggan: Hälsningar från en ärlig typ: My Shadow is like some version of Colonel Kurtz in "Apocalypse Now".
    (John Cusack)

    SvaraRadera